Vikande efterfrÄgan, snabbt stigande konsumentpriser och rÀntehöjningar slÄr hÄrt mot svensk tillvÀxt. Sverige tillhör med alla rÀntekÀnsliga hushÄll de lÀnder som har det tuffast just nu.
Men vi kanske trots allt klarar smÀllen utan recession. SEB-ekonomen Marcus Widén har inte satt ned foten Ànnu, dÄ de snabba mÄnadssiffrorna frÄn SCB spretar och dessutom kan revideras.
"Det hÀnger lite och vÀger"
Tekniskt definieras recession som tvÄ kvartal i rad med krympande BNP och under fjÀrde kvartalet i fjol blev det minus 0,9 procent.
SEB:s prognos Àr sedan tidigare att det blir minus 0,6 procent för Ärets första kvartal, medan Riksbankens prognos Àr pÄ minus 0,2 procent.
ââVi har nu satt tydlig uppĂ„trisk för bĂ„da de prognoserna och Ă€r det uppĂ„trisk pĂ„ Riksbankens prognos Ă€r det vĂ€l snarare nolltillvĂ€xt eller positivt i andra kvartalet. Det hĂ€nger lite och vĂ€ger, sĂ€ger WidĂ©n.
Han noterar dock att ekonomiska indikatorer â som inköpschefsindex och barometrar frĂ„n Konjunkturinstitutet (KI) â Ă€r svaga. Samtidigt kommer signaler frĂ„n företagen â bĂ„de i Sverige och stora ekonomier som Tyskland â om att företagen nu producerar mycket för att bygga upp lager.
ââOrderingĂ„ngen för industrin Ă€r sĂ€mre Ă€n vad produktionen Ă€r. Det Ă€r en indikation pĂ„ att de faktiskt producerar en del för lager, sĂ€ger WidĂ©n.
Detta gör att BNP inte faller lika mycket som orderingÄngen.
Smetar ut nedgÄngen
Men enligt WidĂ©n innebĂ€r detta i sin tur att man drar ned produktionsbehovet lĂ€ngre fram â man skjuter helt enkelt upp eller smetar ut den ekonomiska nedgĂ„ngen över en lĂ€ngre period.
Widén Àr kritisk mot den tekniska definitionen av recession, som tvÄ kvartal i rad med krympande BNP.
ââDet kĂ€nns lite som en aktiemarknadsdefinition, sĂ€ger han.
Han pekar bland annat pÄ USA, dÀr det Àr experter pÄ National Bureau of Economic Research (NBER) som i efterhand deklarerar att det har rÄtt recession under en period.
ââDe tittar pĂ„ BNP, men ocksĂ„ pĂ„ arbetsmarknaden och den breda ekonomin, sĂ€ger WidĂ©n.
Och tittar man pÄ arbetsmarknaden Àr det i dag vÀldigt lite som pekar mot att det blir nÄgon dramatisk ökning av arbetslösheten.
Ăkat antal konkurser
Konkurser och kreditförluster Àr andra indikatorer förknippade med ekonomisk motvind. Enligt Widén kommer det oftast först en BNP-nedgÄng, som följs av effekter pÄ företag och arbetsmarknad.
Han tycker dock att det ökade antalet konkurser pĂ„ senare tid â sĂ€rskilt inom bygg- och restaurangsektorn â snarare Ă€r en effekt av att mĂ„nga företag som egentligen borde ha slagits ut under pandemin fick "konstgjord andning" och nu inte klarar sig utan nya stödĂ„tgĂ€rder.
ââSedan har man ocksĂ„ ett stort antal företag som har fĂ„tt konstgjord andning under 15 Ă„rs tid, med det lĂ„ga rĂ€ntelĂ€get. SĂ„ att det blir mĂ„nga konkurser nu Ă€r inte konstigt, sĂ€ger WidĂ©n.
KI rĂ€knar med att svensk BNP minskar med 0,6 procent i Ă„r, följt av en Ă„terhĂ€mtning pĂ„ 1,3 procent 2024. SĂ„ kallad lĂ„gkonjunktur â med outnyttjade resurser i ekonomin â tror de dock kommer att rĂ„da till 2026.