Köp av stridsflygplan rör enorma summor pengar men bygger också på bedömningar av säljarens långsiktiga plats i den geopolitiska världsordningen.
Redan har president Donald Trumps politik – med mer aggressivitet gentemot Nato, hot om tullar och mer ryssvänlig retorik – fått Europa att satsa på egen upprustning.
Portugal har börjat tveka om sitt beslut att köpa F-35 och överväger att i stället välja europeiska alternativ.
I Schweiz finns ett tryck i parlamentet om att fundera på att riva upp landets F-35-köp.
Kanadas försvarsminister sade på fredagen att delar av landets planerade F-35-flotta kan komma att ersättas med stridsflyg tillverkade i Europa, skriver Dagens industri.
Förlorade i slutomgången
Det kan återuppväcka intresset för Jas Gripen-projektet, ett samarbete mellan svenska Saab och brittiska BAE, som ratades av Kanada i förra upphandlingens slutomgång.
Också i bland annat Finland, Norge och Danmark har Gripen förlorat mot F-35.
Intresset kan också komma att öka för det sameuropeiska stridsflygplanet Eurofighter Typhoon och franska Rafale Dassault.
I flera länder har det också luftats oro för att USA, även efter leveranser, sitter på komponenter som krävs för att hålla planen i stridbart skick.
Beroende av USA
Trump anser exempelvis att Grönland ska tillhöra USA, och utesluter inte militära maktmedel för att få det – samtidigt som Danmarks luftförsvar bygger på F-35.
Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, säger till Dagens industri att svenska försvarsbolag är mycket konkurrenskraftiga, och att Sverige har stark försvarspolitisk trovärdighet.
Det finns ett ömsesidigt amerikanskt-europeiskt beroende i olika fält, men särskilt i fråga om halvledare och sensorer är europeiska bolag beroende av teknik från USA.
– Mycket av det som köps in är mjukvarubaserat och bygger på digitala förmågor. Det innebär att man är beroende av uppgraderingar och underhåll från det företag som levererar systemen, säger Limmergård.