Ekonomer varnar – stora hĂ„l i budgeten

De reformer och stöd som Ulf Kristerssons regering flaggat för ligger pÄ en rimlig nivÄ, enligt Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. Alla bedömare Àr dock inte lika övertygade. LÄgkonjunktur, skenande inflation och rÀntor stÀller till det. Och en del ekonomer pekar pÄ stora hÄl i budgeten som mÄste tÀppas till.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska presentera budgeten för 2023 pÄ tisdag. Arkivbild.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska presentera budgeten för 2023 pÄ tisdag. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ekonomi2022-11-05 08:00

PÄ tisdag lÀgger regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, fram sin budget för 2023.

– Det Ă€r uppenbart att det finns en risk att budgeten blir för stimulerande, sĂ€ger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Inflationen spökar

Det Àr inflationen pÄ nÀstan tio procent som spökar, enligt Hassler:

– Jag tycker inte det Ă€r relevant att rĂ€kna ut om reglerna tillĂ„ter tio miljarder mer eller mindre nu.

– Nu Ă€r det inte det som Ă€r problemet. Nu Ă€r det att se till att vi kommer ur den hĂ€r höga inflationen utan att den biter sig fast och utan att vi samtidigt kraschar ekonomin och fĂ„r bostadskrascher och hög arbetslöshet och sĂ„ vidare.

TT: SÄ regeringen kan behöva vara mer ÄterhÄllsam Àn vad ramverket krÀver?

– Absolut, absolut.

LÄgkonjunkturen slÄr ocksÄ mot reformutrymmet, nÀr skatteintÀkterna minskar och utgifterna ökar. En specifik post som skenar ivÀg nÀr borÀntorna lyfter Àr statens kostnader för rÀnteavdraget.

I Är berÀknas rÀnteavdraget kosta staten 35 miljarder kronor, enligt Michael Grahn, chefsekonom pÄ Danske Bank. Det Àr i runda slÀngar dubbelt sÄ mycket som i fjol.

Om Riksbanken fortsÀtter höja rÀntorna som planerat och borÀntorna hÀnger med upp blir rÀnteavdraget Ànnu dyrare för staten nÀsta Är. Slutnotan 2023 berÀknas till 45 miljarder.

– Det hĂ€r fĂ„r betydande konsekvenser för reformutrymmet som kommer att minska med 17 miljarder i Ă„r och ytterligare 10 miljarder nĂ€sta Ă„r, sĂ€ger Grahn.

Dessutom tror han att Riksbanken kan behöva ett kapitaltillskott pÄ kanske 40 miljarder för att tÀcka de förluster Stefan Ingves stab har gjort pÄ sin gigantiska stödköpsportfölj.

– De hĂ€r hĂ„len som uppstĂ„r mĂ„ste tĂ€ckas upp pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, sĂ€ger Grahn.

"En helt ny vÀrld för vÄra politiker"

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist hÄller med om att rÀnteavdraget i kombination med mindre skatteintÀkter Àter upp reformutrymme.

– Det mĂ„ste man beakta framöver, sĂ€ger han.

Han hÄller Àven med Hassler om att inflationen gör det olÀmpligt att stimulera ekonomin för mycket.

– Detta Ă€r en helt ny vĂ€rld för vĂ„ra politiker, att de mĂ„ste beakta den totala efterfrĂ„gan nĂ€r de bedriver finanspolitik, sĂ€ger han.

Fast Bergqvist tycker inte att det gÄr att se ett kapitaltillskott till Riksbanken som en budgetpost bland alla andra.

– Det kommer ligga utanför budgeten. Det kan pĂ„verka upplĂ„ningsbehovet, men jag ser inte det som ett stort problem, sĂ€ger han.

Och sammanfattningsvis ser han det reformutrymme och det elprisstöd som hittills lanserats av finansminister Elisabeth Svantesson som rimliga ÄtgÀrder.

Professor Hassler tycker det kÀnns som att regeringen hamnat i en rÀvsax med tanke pÄ alla förslag om skattesÀnkningar och stödÄtgÀrder i valrörelsen, som man till följd av inflationsvÄgen nu tvingas skjuta upp eller kanske avstÄ frÄn.

– Vallöftena var oansvariga. Jag pratar dĂ„ framförallt om elprisstödet – att lova att sĂ€tta ett tak för priset oavsett vad det kostar. Det Ă€r ju en vansinnig politik, sĂ€ger han.

Kritik mot elprisstödet

Han tonar överlag ned behovet av stöd, som han befarar fÄr hushÄll och företag att avstÄ frÄn nödvÀndiga besparingar och effektiviseringar, vilket i sin tur kan förlÀnga inflationsproblemet och tvinga Riksbanken att höja rÀntorna mer Àn vad som nu ligger i planerna.

Mattias Persson, chefsekonom pĂ„ Swedbank, Ă€r sĂ€rskilt kritisk mot elprisstödets utformning – dĂ€r omkring fem miljoner elkunder i södra Sverige fĂ„r stöd oavsett avtalsmodell och behov, utan att ens behöva söka om det.

– Även om jag tror att effekterna pĂ„ inflationen Ă€r liten kĂ€nns det inte sĂ„ trĂ€ffsĂ€kert som det borde vara. För elintensiva företag kanske vi pratar om stöd som de egentligen inte behöver pĂ„ hundratals miljoner kronor, sĂ€ger han.

Den första budgeten frÄn Ulf Kristerssons regering kommer kort efter ett historiskt finanspolitiskt klavertramp frÄn en nytilltrÀdd brittisk högerregering, i form av lÄnefinansierade skattesÀnkningar och stöd för motsvarande 500 miljarder kronor.

Pundet rasade och brittiska rÀntor skenade uppÄt, trots att premiÀrminister Liz Truss och hennes finansminister backade pÄ punkt efter punkt. Till slut tvingades hon att avgÄ efter bara sex veckor pÄ posten.

Hassler tycker det verkar som att Kristersson och Svantesson har tagit intryck av hur det gick för kollegorna i London.

– Det Ă€r faktiskt vĂ€ldigt bra. Man inser att det som ekonomer har sagt inte bara Ă€r principer frĂ„n nĂ„gra dammiga korridorer utan ocksĂ„ har betydelse i verkligheten, sĂ€ger han.

"VĂ€l inom ramverket"

Ylva Hedén Westerdahl pÄ Konjunkturinstitutet ser det som lÄngsökt att Kristerssons regering skulle hamna i samma typ av finansiella blÄsvÀder som Truss regering gjorde.

– Vi befinner oss i en helt annan situation, sĂ€ger hon.

– Vi tycker inte det Ă€r en orimlig politik i det hĂ€r lĂ€get. Det Ă€r vĂ€l inom ramverket och Sverige har mycket lĂ€gre nivĂ„ pĂ„ statsskulden Ă€n Storbritannien, tillĂ€gger hon om regeringens budgetsignaler hittills.

Fakta: KI utgÄr frÄn reformer för 50 miljarder 2023

Konjunkturinstitutets prognos frÄn slutet av september utgÄr frÄn att regeringen har ett reformutrymme pÄ 130 miljarder under mandatperioden, varav 50 miljarder antas hamna pÄ 2023.

En sÄdan budgetprofil skulle enligt KI:s berÀkningar leda till att regeringen nÀrmar sig överskottsmÄlet pÄ 0,3 procent av BNP 2025, efter att ha vandrat ned frÄn överskott pÄ 1 procent 2023 och 0,5 procent 2024.

KI rÀknar samtidigt med att statsskulden enligt det sÄ kallade Maastricht-mÄttet hamnar pÄ omkring 28-29 procent av BNP under mandatperiodens fyra Är.

KĂ€lla: Konjunkturinstitutet (KI)


Bakgrund: Budgetens kontur kan bara skönjas

Konturen pĂ„ regeringens budget för 2023 kan Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara skönjas inför tisdagens presentation. Men finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varit noga med att beskriva sin finanspolitik som "neutral" – det vill sĂ€ga vare sig stimulerande eller Ă„tstramande.

OvanpĂ„ reformutrymmet – som sĂ€gs rĂ€cka till ofinansierade reformer pĂ„ i runda slĂ€ngar 30 miljarder – planeras ett elprisstöd pĂ„ 55 miljarder kronor. Men det senare finansieras med hjĂ€lp av sĂ„ kallade flaskhalsintĂ€kter som Svenska kraftnĂ€t dragit in, vilket gör att det inte belastar budgeten.

ÅtgĂ€rder finansieras Ă€ven av omprioriteringar. Bland annat har bistĂ„ndsramen gjorts om till ett fast krontal, 56 miljarder, vilket berĂ€knas ge ytterligare 5,7 miljarder kronor att spela med. Dessutom stoppas införandet av det nya och dyrare reseavdraget. I stĂ€llet blir det en budgetmĂ€ssigt billigare variant, dĂ€r schablonavdraget i det befintliga systemet justeras upp. Detta berĂ€knas ge 2,7 miljarder kronor till.

Förslaget om att pausa amorteringskraven för att hjÀlpa hushÄll att hantera de snabbt stigande rÀntorna har sÄgats som kontraproduktiva av Riksbanken och Finansinspektionen (FI). Det Àr oklart om regeringen kan och vÄgar driva den linjen ÀndÄ.

NĂ€r det kan bli aktuellt att börja infria vallöften om sĂ€nkta skatter pĂ„ inkomster och pensioner Ă€r ocksĂ„ oklart – liksom utsikterna för mer omfattande sĂ€nkningar av drivmedelsskatten och reduktionsplikten för att fĂ„ ned priserna pĂ„ bensin och diesel.


Fakta: Kort om det finansiella ramverket

I de nyckeltal som har publicerats inför tisdagens budgetsiffror har Finansdepartementet Àn sÄ lÀnge avstÄtt frÄn att presentera en berÀkning av över- och underskott och statsskuld.

Det finanspolitiska ramverket som gÀller sedan 2019 anger att budgeten ska gÄ med överskott pÄ 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel.

Det finns Àven ett sÄ kallat skuldankare i ramverket, som stadgar att den offentliga skuldsÀttningen bör uppgÄ till 35 procent av BNP pÄ medellÄng sikt. Vid avvikelser frÄn detta pÄ mer Àn 5 procentenheter ska regeringen i en skrivelse förklara vad som hÀnt och hur det ska ÄtgÀrdas.

KĂ€lla: Finansdepartementet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!