PÄ tisdag lÀgger regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, fram sin budget för 2023.
ââDet Ă€r uppenbart att det finns en risk att budgeten blir för stimulerande, sĂ€ger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Inflationen spökar
Det Àr inflationen pÄ nÀstan tio procent som spökar, enligt Hassler:
ââJag tycker inte det Ă€r relevant att rĂ€kna ut om reglerna tillĂ„ter tio miljarder mer eller mindre nu.
ââNu Ă€r det inte det som Ă€r problemet. Nu Ă€r det att se till att vi kommer ur den hĂ€r höga inflationen utan att den biter sig fast och utan att vi samtidigt kraschar ekonomin och fĂ„r bostadskrascher och hög arbetslöshet och sĂ„ vidare.
TT: SÄ regeringen kan behöva vara mer ÄterhÄllsam Àn vad ramverket krÀver?
ââAbsolut, absolut.
LÄgkonjunkturen slÄr ocksÄ mot reformutrymmet, nÀr skatteintÀkterna minskar och utgifterna ökar. En specifik post som skenar ivÀg nÀr borÀntorna lyfter Àr statens kostnader för rÀnteavdraget.
I Är berÀknas rÀnteavdraget kosta staten 35 miljarder kronor, enligt Michael Grahn, chefsekonom pÄ Danske Bank. Det Àr i runda slÀngar dubbelt sÄ mycket som i fjol.
Om Riksbanken fortsÀtter höja rÀntorna som planerat och borÀntorna hÀnger med upp blir rÀnteavdraget Ànnu dyrare för staten nÀsta Är. Slutnotan 2023 berÀknas till 45 miljarder.
ââDet hĂ€r fĂ„r betydande konsekvenser för reformutrymmet som kommer att minska med 17 miljarder i Ă„r och ytterligare 10 miljarder nĂ€sta Ă„r, sĂ€ger Grahn.
Dessutom tror han att Riksbanken kan behöva ett kapitaltillskott pÄ kanske 40 miljarder för att tÀcka de förluster Stefan Ingves stab har gjort pÄ sin gigantiska stödköpsportfölj.
ââDe hĂ€r hĂ„len som uppstĂ„r mĂ„ste tĂ€ckas upp pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, sĂ€ger Grahn.
"En helt ny vÀrld för vÄra politiker"
SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist hÄller med om att rÀnteavdraget i kombination med mindre skatteintÀkter Àter upp reformutrymme.
ââDet mĂ„ste man beakta framöver, sĂ€ger han.
Han hÄller Àven med Hassler om att inflationen gör det olÀmpligt att stimulera ekonomin för mycket.
ââDetta Ă€r en helt ny vĂ€rld för vĂ„ra politiker, att de mĂ„ste beakta den totala efterfrĂ„gan nĂ€r de bedriver finanspolitik, sĂ€ger han.
Fast Bergqvist tycker inte att det gÄr att se ett kapitaltillskott till Riksbanken som en budgetpost bland alla andra.
ââDet kommer ligga utanför budgeten. Det kan pĂ„verka upplĂ„ningsbehovet, men jag ser inte det som ett stort problem, sĂ€ger han.
Och sammanfattningsvis ser han det reformutrymme och det elprisstöd som hittills lanserats av finansminister Elisabeth Svantesson som rimliga ÄtgÀrder.
Professor Hassler tycker det kÀnns som att regeringen hamnat i en rÀvsax med tanke pÄ alla förslag om skattesÀnkningar och stödÄtgÀrder i valrörelsen, som man till följd av inflationsvÄgen nu tvingas skjuta upp eller kanske avstÄ frÄn.
ââVallöftena var oansvariga. Jag pratar dĂ„ framförallt om elprisstödet â att lova att sĂ€tta ett tak för priset oavsett vad det kostar. Det Ă€r ju en vansinnig politik, sĂ€ger han.
Kritik mot elprisstödet
Han tonar överlag ned behovet av stöd, som han befarar fÄr hushÄll och företag att avstÄ frÄn nödvÀndiga besparingar och effektiviseringar, vilket i sin tur kan förlÀnga inflationsproblemet och tvinga Riksbanken att höja rÀntorna mer Àn vad som nu ligger i planerna.
Mattias Persson, chefsekonom pĂ„ Swedbank, Ă€r sĂ€rskilt kritisk mot elprisstödets utformning â dĂ€r omkring fem miljoner elkunder i södra Sverige fĂ„r stöd oavsett avtalsmodell och behov, utan att ens behöva söka om det.
ââĂven om jag tror att effekterna pĂ„ inflationen Ă€r liten kĂ€nns det inte sĂ„ trĂ€ffsĂ€kert som det borde vara. För elintensiva företag kanske vi pratar om stöd som de egentligen inte behöver pĂ„ hundratals miljoner kronor, sĂ€ger han.
Den första budgeten frÄn Ulf Kristerssons regering kommer kort efter ett historiskt finanspolitiskt klavertramp frÄn en nytilltrÀdd brittisk högerregering, i form av lÄnefinansierade skattesÀnkningar och stöd för motsvarande 500 miljarder kronor.
Pundet rasade och brittiska rÀntor skenade uppÄt, trots att premiÀrminister Liz Truss och hennes finansminister backade pÄ punkt efter punkt. Till slut tvingades hon att avgÄ efter bara sex veckor pÄ posten.
Hassler tycker det verkar som att Kristersson och Svantesson har tagit intryck av hur det gick för kollegorna i London.
ââDet Ă€r faktiskt vĂ€ldigt bra. Man inser att det som ekonomer har sagt inte bara Ă€r principer frĂ„n nĂ„gra dammiga korridorer utan ocksĂ„ har betydelse i verkligheten, sĂ€ger han.
"VĂ€l inom ramverket"
Ylva Hedén Westerdahl pÄ Konjunkturinstitutet ser det som lÄngsökt att Kristerssons regering skulle hamna i samma typ av finansiella blÄsvÀder som Truss regering gjorde.
ââVi befinner oss i en helt annan situation, sĂ€ger hon.
ââVi tycker inte det Ă€r en orimlig politik i det hĂ€r lĂ€get. Det Ă€r vĂ€l inom ramverket och Sverige har mycket lĂ€gre nivĂ„ pĂ„ statsskulden Ă€n Storbritannien, tillĂ€gger hon om regeringens budgetsignaler hittills.