DÀrför prutar inte svensken

Svenskar prutar sÀllan. Vi litar till systemet och tror att priserna ligger fast som det svenska urberget. Men nÀr pengarna sinar kan det bli Àndring pÄ det, tror prut-forskaren.

En svensk litar oftast till systemet för prissÀttning. Arkivbild.

En svensk litar oftast till systemet för prissÀttning. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Ekonomi2023-02-12 10:08

John Magnus Roos har i sin forskning för SOM-institutet under mÄnga Är intresserat sig för hur vi förhÄller oss till att pruta, frÄgan har funnits med i mer Àn tio Är. Men inte förrÀn nu har prutfrÄgan fÄtt nÄgon uppmÀrksamhet utifrÄn, konstaterar han.

– Fenomenet Ă€r inte utbrett i Sverige jĂ€mfört med andra lĂ€nder. Priset anses givet, som att det Ă€r bestĂ€mt att det inte finns nĂ„got förhandlingsutrymme, sĂ€ger Roos som Ă€r konsumtionslektor i socialpsykologi vid Göteborgs universitet.

I den senaste mÀtningen frÄn institutet frÄn 2022 svarar de tillfrÄgade att de prutat ungefÀr tvÄ gÄnger det senaste Äret.

Han ser att det finns flera orsaker till att vi Àr försiktiga med att förhandla om priset.

– I Sverige Ă€r vi bland de mest vĂ€lvilliga av alla befolkningar. Vi Ă€r inte cyniska, och vi har stor tillit. Vi accepterar priset, förklarar han.

Vi vill ocksÄ gÀrna undvika konflikter, och tycker att det kÀnns lite pinsamt att börja ackordera om ett pris, och vi har en stor tillit till systemet för prissÀttning och den person som stÄr bakom kassan, konstaterar han.

Systemet garanterar rÀtt pris

– Vi tror att systemet garanterar att priset Ă€r rĂ€tt, förhandlat och klart. Om man tittar i befolkningen sĂ„ Ă€r de som har lĂ€gre grad av tillit mer benĂ€gna att pruta. MĂ€n prutar ocksĂ„ oftare Ă€n kvinnor.

Vi svenskar Àr ocksÄ lite introverta som personlighetstyp, förklarar han, och det gör att vi inte sÄ gÀrna snackar och slÄr oss i slang med andra. Det gör att vi inte har lika lÀtt för att pruta, dÄ ska man gilla att prata med folk och slÀnga kÀft.

– FinlĂ€ndare prutar antagligen Ă€nnu mindre Ă€n vi, skulle jag tro. De Ă€r Ă€nnu mer introverta som befolkning.

Fast pÄ senare tid har vi rest mer, och fler frÄn andra kulturer har ocksÄ kommit hit. Det har gjort att vi fÄtt upp ögonen för fenomenet, tror han.

– Traditionella vĂ€rderingar om att pruta har luckrats upp.

VÄr ekonomi i Sverige Àr ocksÄ utvecklad. Vi har helt enkelt haft det ganska gott stÀllt, och kunnat köpa det vi vill ha och behöver.

– I en ekonomi dĂ€r alla har det bra sĂ„ kan man hĂ„lla sig till systemet.

Nu kan det dock bli annorlunda. Vi fÄr det kÀrvare, och det kommer antagligen att göra att fler av oss vill förhandla oss till bra priser.

Ekonomiskt kaos

– Jag tror att vi kommer att pruta mer. Man ser i lĂ€nder dĂ€r ekonomin Ă€r mindre utvecklad att mĂ€nniskor prutar mer. Det hĂ€nger nog ihop med att strukturerna Ă€r mer kaotiska, man försöker dĂ„ hitta möjligheter att förhandla.

SjÀlv hör han till dem som gÀrna förhandlar om ett pris. Inte bara för att fÄ ned kostnad, utan ocksÄ för att testa ur ett rent professionellt perspektiv. GÄr det att pruta, och i sÄ fall hur? John Magnus Roos tycker att det ofta lyckas.

– Det Ă€r kul att testa, och det funkar ju. Man fĂ„r göra det med ett leende. Man kan ju inte fĂ„ mer Ă€n ett nej.

Fakta: Konsumtionsrapporten

Enligt den senaste Konsumtionsrapporten frÄn december 2022 stundar sÀmre tider och hushÄllen minskar dÀrför sin konsumtion rejÀlt pÄ vissa omrÄden. "TillvÀxten var mycket stark under kvartal ett och tvÄ, men under det tredje kvartalet 2022 har ökningen av de totala konsumtionsutgifterna legat nÀra noll i fasta priser" stÄr det i rapporten, som ocksÄ slÄr fast att hushÄllen har minskat sin konsumtion av bland annat möbler, inredning och rutinunderhÄll av hemmet.

Svenskar prutar ungefÀr tvÄ gÄnger om Äret, enligt de som tllfrÄgats om sin konsumtion av SOM-institutet.

De tuffare tiderna gör att vi antagligen blir mer benÀgna att pruta, enligt konsumtionsforskaren John Magnus Roos. I lÀnder vars ekonomier Àr mer kaotiska och mindre utvecklare prutas det mer. SÄ kan det bli Àven i Sverige om vi fÄr det sÀmre.

KĂ€lla: Konsumtionsrapporten, John Magnus Roos

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!