I måndags diskuterade Europas regeringschefer utformningen av den finanspakt som euroländerna i december 2011 tog initiativ till att bilda. Tyvärr förekommer flera felaktiga föreställningar om vad ett svenskt medlemskap skulle innebära och jag tror att det finns ett behov att förtydliga vad pakten handlar om, och vad den inte handlar om.
Finanspakten har för avsikt att förstärka budgetdisciplinen inom eurozonen. Syftet är att euroländerna genom striktare kontroll av varje lands nationella budget ska kunna undvika den krissituation som eurosamarbetet hamnat i idag. De tio EU-länder som inte är med i eurosamarbetet har erbjudits att ansluta sig till pakten.
Ett svenskt medlemskap i finanspakten innebär inte att Sverige går med i eurosamarbetet eller närma sig ett euromedlemskap. Ändå väljer politiker på vänsterkanten att hävda att det finns en dold agenda och att ett svenskt medlemskap i finanspakten är ett närmande till eurosamarbetet. Det är helt enkelt inte sant. Svenska folket äger frågan om och när vi ska gå med i euron.
I debatten om ett eventuellt medlemskap i finanspakten har man också från vissa håll valt att blanda ihop finanspakten med den krishanteringsmekanism (som förkortas ESM). Denna mekanism som euroländerna har beslutat om att skapa för att kunna ge finansiellt stöd till euroländer som drabbats eller hotas av allvarliga finansieringsproblem. Det är endast euroländerna som bidrar till organisationens utlåningsmöjligheter. Sverige skulle inte genom ett medlemskap i finanspakten bidra med pengar till ESM.
Även om Sverige inte ingår i eurosamarbetet så påverkas vår ekonomi i högsta grad av det ekonomiska läget i euroländerna. Svensk export utgör 50 procent av BNP varav 70 procent av vår export går till Europa. En ekonomisk nedgång i dessa länder leder därmed till mindre export för svenska företag och tuffare situation på svensk arbetsmarknad. Moderaterna välkomnar därför att euroländerna vidtar ytterligare åtgärder för en striktare ekonomisk styrning än tidigare och för oss moderater är ett svenskt deltagande i pakten främst en fråga om inflytande. Paktens regler får inga konsekvenser för de länder som inte har euro men vi får inflytande på avtalets innehåll. Vi får vara med och ha synpunkter på hur euroländerna formulerar sina budgetregler sinsemellan och med ett medlemskap i pakten säkrar vi också en röst om reglerna för pakten skulle omförhandlas i framtiden. Sverige har därför inget att förlora om vi bestämmer oss för att vara med i pakten.
ELISABETH SVANTESSON
RIKSDAGSLEDAMOT (M), LEDAMOT AV EU-NÄMND OCH FINANSUTSKOTT