Det fanns några funderingar här på debattsidan angående LinköpingsBo2016 och byggandet av Vallastaden. Jag skulle vilja dämpa oron. Processen med att förbereda arbetet har varit lång och grundlig. Vi har stött och blött alltifrån valet av plats till hur området kan användas på ett hållbart och utvecklande sätt. Det går med glädje att konstatera att Vallastaden kommer kunna bli en föregångare för samhällsbyggande.
Här ska människor kunna få välfungerande mötesplatser och ha nära mellan arbeten, lärande och fritidsintressen. Det gör vi genom att bygga resurssmart, se möten som tillgångar och använda kreativa lösningar. När Vallastaden växer fram tar vi vara på Linköpings signum som en grön och lärande stad. Här får man, bland mycket annat, nära till ett universitet i toppklass, ett sjudande näringslivsklimat och en natur som ger möjlighet till både rekreation och utflykter.
Det är faktiskt så att få kommuner kan mäta sig med Linköping när det gäller strukturerat arbete med grönområden. När vi pratar om förtätning handlar det inte om att riva utan om att använda yta resurseffektivt. Vi vill göra det enkelt att ta sig till Vallaskogen, Lill-Valla och övriga grönytor i området, samtidigt som dessa vårdas. Närheten till avkoppling och äventyr i naturen ska vara för alla, oavsett om man arbetar på "golvet", går i skolan eller bor på seniorboende.
Det finns väldigt många eldsjälar i projektet, undertecknad bland dessa, som jobbar hårt för ta tillvara de tillgångar som skogen och den övriga naturen för att göra Vallastaden grönskande och levande. Intresset för Vallastaden märks också till exempel i dialoger vid utställningar, vid seminarier och i sociala medier. Det visar på en framtidstro som känns riktigt spännande i arbetet med framtidens stadsdel.