Den 21 november skrev Mathias Sundin (FP) om Sveriges behov av kärnkraft, både för att säkra elförsörjningen och för att undvika den sårbarhet, som vi skulle utsätta oss för om vi skulle behöva importera rysk gas. Med gas som energikälla får vi en ökad koldioxidhalt i atmosfären, vilket bidrar till en ytterligare ökning av jordens medeltemperatur, något som det nyligen varnats för.
Men om man satsar på nästa generation kärnkraft kan det bli lösningen på många problem.
I Uppsala och på andra håll i världen pågår forskning och försöksverksamhet där man kommit långt.
Dagens reaktorer utnyttjar ungefär en procent av den tillgängliga energin i bränslet. Nästa generation kärnkraftverk ska utnyttja bränslet mycket bättre, kanske 95–99 procent.
I lättvattenreaktorer bombarderas uran med neutroner vars hastighet har bromsats. För att uranet ska klyvas, krävs uran av isotopen 235 (U-235). Den naturliga halten U-235 i uran är låg, därför måste uranet anrikas.
I nästa generations reaktorer, som man arbetar på nu, bromsas inte neutronerna. Den höga hastigheten gör att de kan klyva vanligt uran, som domineras av U-238. Då utnyttjas ytterligare 99 procent av det uranbränsle, som i dag blir avfall.
De nya reaktortyperna har flera attraktiva säkerhetsaspekter, exempelvis passiv kylning (det krävs alltså inte ström som i Fukushima) och bränslet kan omöjligt bli kärnvapen. Mängden avfall är dessutom reducerat till någon procent av avfallet från dagens reaktorer, med en livslängd på knappt 1000 år i stället för närmare 100 000 år.
Alla delar av de nya reaktortyperna fungerar i laboratoriemiljö. Utmaningen är att få storskaliga anläggningar att fungera. Det pågår flera internationella projekt, där även svenska forskargrupper deltar. Omkring år 2025 räknar man med att ha en eller flera prototyper i drift.
Med den nya tekniken kan man alltså använda det utbrända radioaktiva avfallet i stället för att ”gräva ner det ” och få ut bortåt hundra gånger mer energi från det uran vi redan tagit ur marken, och dessutom elimineras risken för att framtida generationer använder bränslet till kärnvapen.