"All äldreomsorg bör drivas av kommunen" är rubriken på ett debattinlägg undertecknat av höga PRO-representanter i Linköping. Det handlar om etik, moral och människosyn/värde skriver de. En sammanhållen verksamhet skulle bäst möta behoven inom äldrevården står det i ingressen. Så länge som vård och omsorg bekostas av skattemedel är det svårt att förstå deras argument. Det är ju då fortfarande kommunen som bestämmer hur äldrevård- och -omsorg skall bedrivas oberoende om den är privat eller kommunal.
Att etiken, moralen och människosynen/-värdet skulle vara så mycket bättre i den kommunala verksamheten än den privata har vi fått många exempel på att det inte stämmer.
Det stora problemet är kommunernas kostnader för äldrevård och -omsorg. Enligt de uppföljningar som Sveriges Kommuner och Landsting gjort framgår det att det är mycket stora skillnader i kostnader för driften av exempelvis särskilt boende i olika kommuner. I det avseendet ligger Linköping mycket bra till. Med samma kostnadsnivå som Linköping skulle kostnaderna i Motala för särskilt boende minska med i storleksordningen 80 miljoner årligen. De kvalitetsuppföljningar som Socialstyrelsen och andra gjort visar att de båda kommunerna har en likvärdig kvalitet i de äldres vård och omsorg.
Linköping står därmed betydligt bättre rustat än Motala inför trycket från den allt större andel äldre i samhället som vi får uppleva om några få årtionden.
Det är mycket oroande att PRO i Linköping stämmer in i kören av belackare av privat verksamhet i vård och omsorg av äldre. Om PRO:s visioner genomförs kommer det att svida i plånboken hos Linköpings yrkesverksamma skattebetalare. Alternativt måste kommunen rätta mun efter matsäcken vilket innebär hårdare villkor för äldre som behöver vård och omsorg och deras anhöriga. Det är tyvärr den krassa verkligheten.