Nämndemännens närvaro och juridiska kompetens i domstolarna har blivit ifrågasatt. Som ordförande i Linköpings Nämndemannaförening lämnar jag några synpunkter.
Lagar stiftas av en folkvald regering med samma procentuella sammansättning som utsedda nämndemän i domstolarna. Ingen har ifrågasatt om riksdagsmännen har någon juridisk kompetens för detta. Däremot har nämndemännens juridiska kompetens ifrågasatts och debatterats. Nämndemännens medverkan i en domstol är en garanti för att domstolens avgörande ligger i linje med samhällets allmänna rättsuppfattning.
Vi har politiker i kommuner, landsting och riksdag för att vi har ett folkstyre i Sverige. I Linköpings tingsrätts domsaga finns 99 folkvalda nämndemän. Sammansättningen speglar den politiska sammansättning i de nio kommuner som ingår i domsagan. Nämndemän väljs av kommunfullmäktige.
Om dessa nämndemän skall ersättas av juridiskt skolade tjänstemän får vi i stället ett tjänstemannastyre i våra domstolar. Hur vissa tjänstemän kan påverkas har vi tyvärr i närtid sett dåliga exempel på.
Åklagaren skall bevisa gärningen. Här rör det sig om vittnesmål och teknisk bevisning Det behövs ingen juridisk kompetens för att förstå åklagarens sakframställning.
Rätten har efter huvudförhandlingen enskild överläggning för att avkunna dom. Här krävs den juridiska kompetens som ordföranden har. Vid överläggningen får nämndemännen information om lagrum, straff och praxis. Nämndemän och ordförande har lika rösträtt.
En nämndeman erhåller 500 kronor för heldag över tre timmar. Någon tillkommande ersättning utgår inte för nämndemän. Vad kommer anställda jurister att kosta domstolsväsendet? Inte är det ett arvode på 500 kr minus skatt för upp till 10 tim arbetsdag!
Det är bra om det blir en utredning. Den bör dock inte bara fokusera på de juridiska aspekterna. Den bör självklart även innehålla och belysa synpunkter som framförs ovan.
SVANTE VALFRIDSSON, ORDFÖRANDE I LINKÖPINGS NÄMNDEMANNAFÖRENING