Konflikten i Syrien har krävt över 100 000 dödsoffer och drivit 8 miljoner på flykt inom och utom landet. FN har efter omfattande förberedelser inbjudit till en fredskonferens som startar i Schweiz på onsdagen.
Ett drygt 30-tal länder samt företrädare för bland annat EU, Arabförbundet och Islamiska konferensorganisationen ger sin syn på konflikten den 22 januari i Montreux. Två dagar senare flyttar konferensen till FN-huset i Genève där FN:s och Arabförbundets sändebud Lakhdar Brahimi ska leda samtal mellan den syriska regeringen och oppositionen. Grunden för samtalen är det förslag om en övergångsregering och allmänna val senare under året som blev resultatet av förra årets möte i Genève.
Syrienkonflikten har förvärrats ytterligare under det senaste året och allt fler väpnade oppositionsgrupper strider om inflytande. Vi vet sedan tidigare att regimen Assad brukar lova runt och hålla tunt. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon bjöd in Iran till den första dagens samtal. Efter protester från syriska oppositionsgrupper och en rad länder drogs inbjudan tillbaka med motivet att Iran inte ställer sig bakom den planerade övergångsprocessen. Därmed förlorades också möjligheten att inkludera en viktig regional aktör.
Även om konferensen slutar i oenighet och besvikelse måste omvärlden fortsätta att förmå parterna att hitta en politisk lösning. FN och andra humanitära hjälporganisationer undsätter efter bästa förmåga en civilbefolkning som genomlider en kall och bister vinter.
FN:s medlemsstater, och i synnerhet medlemmarna i säkerhetsrådet, förtjänar skarp kritik för hanteringen av Syrienkonflikten hittills. Flera goda förslag, bland annat en humanitär korridor och ett FN-övervakat eldupphör, fanns i Kofi Annans sexpunktsplan. Ett globalt vapenembargo och en flygförbudszon över Syrien är andra och högst rimliga krav. Fredskonferensen måste bli starten för en betydligt mer aktiv omvärldspolitik för att få ett slut på dödandet, övergreppen och det humanitära lidandet.