Ungdomsarbetslösheten kräver drastiska åtgärder på riksplanet.
Problemet grundläggs redan i skolan där vi behöver en allmän attitydförändring. Skolan kan bli långt effektivare genom krav på lärare och elever, vilket även föräldrarna måste acceptera och stödja.
Dagens ungdom är inte mera vuxen än vad vi gamla var när vi gjorde vår värnplikt. De behöver vårt stöd lika mycket som vi själva fick, genom de krav som vi tvingades följa.
Mängder av förslag till lösningar har kommit från privatlivet men inte från politiken. Gunnar Wetterberg föreslår samhällstjänst!
Mina egna tankar:
Grundskolan avslutas med ett års arbetsplikt. Kontakt med arbetslivet i ett respektive två år krävs före studier på gymnasium respektive högskola. En del framtrollat av, att breddade rut- och rot-arbeten endast godkänns, om de till bestämd grad utförs av ungdomar i berörda åldrar. På liknande sätt ska arbetsplatser för unga krävas för att få minskad moms, till exempel i restauranger. Även de minsta företagen ska kunna delta på lika villkor. Reglerna måste vara stelbenta och generella för att vara hanterbara och ge effekt.
Till detta läggs erbjudanden från privata arbetsgivare, militärtjänst och praktik inom kommuner och landsting med mera.
Kommunerna ges skyldighet att lotsa de unga till rätt arbetsgivare.
Vi behöver ett sätt att ploga väg för detta, rakt genom vuxenvärldens starka egenintressen och upp till regering och riksdag.
För visad personlig skärpa och sans, utmanar jag följande lag som plogbill i föregångskommunen Åtvidaberg: en engagerad bankchef, en nyligen pensionerad byggmästare, kommunfullmäktiges hittillsvarande presidium och vår nästan trollkunniga idéspruta och folkhälsosamordnare.
För nödvändig opinionsbildning står hoppet till ovan nämnd författare.
Hoppas ni alla finner varandra!