För några veckor sedan inledde USA och EU en historisk process som skulle kunna sluta riktigt bra om båda sidor visar god kompromissvilja. Ett frihandelsavtal ska förhandlas fram mellan de två parter som har högst handelssamarbete i världen. Förhandlingarna beräknas ta lång tid och om de blir lyckade beräknas ett frihandelsavtal inte vara klart förrän 2015. Men det är med stor optimism man kan följa dessa förhandlingar. Både Barack Obama och Angela Merkel har redan uttalat sig positivt till ett frihandelsavtal. Nu gäller det dock att komma över de hinder som finns inom olika sektorer på båda sidorna, nämligen protektionistiska krafter som ser ett frihandelsområde som ett hot. Och det här kommer förmodligen bli en svår process, men inte alls omöjlig.
Men att tänka protektionistiskt och därmed avvisa ett frihandelsavtal är väldigt naivt och ett direkt hot mot den egna ekonomin. Under en tid då både Europa och USA genomgår den svåraste finanskrisen sen 1930-talets depression så har vi inte råd och säga nej till ett frihandelsområde över Atlanten. Företagen, industrin och hela näringslivet som bär upp arbetsmarknaden på båda sidorna av Atlanten behöver inte känna av höga trösklar och handelsbarriärer under dessa svåra tider. De behöver däremot känna av lättnader, där handeln gynnas och där även företagens tillväxt gynnas. Då kommer även arbetsmarknaden att gynnas automatiskt. Sverige, som ett litet handelsberoende land här uppe i Norden, bör se ett frihandelsavtal som en självklarhet. Nationalekonomiska beräkningar visar att den svenska exporten skulle öka med 17 procent om den amerikanska marknaden blev mer tillgänglig med bland annat ett frihandelsavtal.
Ett frihandelsavtal skulle även gynna EU i sin helhet, enligt en studie som Kommerskollegium genomförde innan förhandlingarna började, i början av året. Avlägsnas alla tullar och andra handelshinder sänks med 25 procent kommer USA:s export öka 52 miljarder dollar och Europeiska unionens med 31 miljarder dollar.
USA:s BNP beräknas öka med 77 miljarder dollar och EU:s med 27 miljarder dollar. Det här är endast en liten del av den positiva effekt som ett frihandelsavtal kommer ha på båda parterna. Dessa inkomster kommer företagen sedan att använda för att stimulera arbetsmarknaden på båda sidorna av Atlanten, då efterfrågan på arbetskraft kommer öka.
Om vi höjer blickarna och ser längre ut i världen, skulle ett frihandelsavtal mellan USA och EU kunna ge riktig konkurrens till de allt mer växande ekonomierna och handelsstaterna Kina, Indien och Brasilien. Därmed skulle även EU och USA stärka sin ekonomiska handelskraft på den globala arenan tack vare ett transatlantiskt frihandelsavtal. Det kommer gynna båda parterna. Vi har inte råd och säga nej till ett frihandelsavtal, men vi kommer däremot tjäna mycket på att säga ja. Nu krävs bara god kompromissvilja som sagt.