I dag måndag 9 april står Linköping värd för ett antal intressanta möten. Under eftermiddagen kommer Saab att presentera en del viktiga objekt med särskilt fokus på framtida förmågor som nästa generations stridsflygplan, sensorer och annat som har möjlighet att bidra till ökad svensk säkerhet. På kvällen ska jag tala för moderater och där finns anledning att särskilt framhålla hur försvarsvänner i Östergötland varit med och påverkat det förnyelsearbete partiet drivet sedan valförlusten 2014 som kom att manifesteras i ett antal betydelsefulla stämmobeslut förra året där kursen mot ökade ansträngningar motsvarande två procent av BNP i försvarsutgifter slagits fast.
Om en vecka, den 16 april, presenterar regeringen sin så kallade vårproposition. Det vore ett utmärkt tillfälle för de rödgröna partierna att ge besked om man är villig att skjuta till resurser till försvaret så att nuvarande försvarsbeslut kan genomföras, men också så att ökad förmåga kan byggas på sikt. Från Moderaternas och Alliansens sida är vi tydliga. Målet är två procent av BNP till försvaret och ett svenskt Natomedlemskap. Det är dags för S och regeringen att lämna besked om vad man vill.
Sverige befinner sig i ett allt mer osäkert omvärldsläge. I vårt eget närområde Östersjön kan ökade spänningar noteras med ett aggressivt Ryssland som dagligen utsätter andra länder för militära och civila påtryckningar och provokationer. Det senaste exemplet är den aggressiva övning som i dagarna genomförts nordost om Bornholm. Den ökade osäkerheten handlar inte bara om militära hot. Nervgasattacken i Storbritannien visar att vi inte ska vara aningslösa. Sverige är också måltavla för asymmetrisk krigsföring, påverkansoperationer och cyberangrepp. Vi ser också att Europasamarbetet är under press i och med Storbritanniens beslut att lämna EU.
Sveriges försvar måste rustas upp. Samtliga allianspartier är överens om att de svenska försvarsansträngningarna ska öka. Moderaterna har redan börjat leverera. I vårt budgetförslag från i höstas lade vi sammanlagt 9,6 miljarder mer än regeringen för perioden 2018-2020. Målet är att nå vårt mål inom en tioårsperiod. Därför är det också viktigt att föra en diskussion om själva innehållet om vad vi måste göra. Upprustningen av försvaret ska fokuseras på närområdet, där Östersjön, Gotland och Göteborg kommer att vara särskilt viktiga och prioriterade områden. Att ligga långt framme i teknik och materielutveckling har en avgörande betydelse. Här spelar det som händer i Linköping en central roll, både det Försvarsmakten gör och det ansvar det privata näringslivet axlar.
Flera tunga underlag som Försvarsmaktens budgetäskande och perspektivstudie samt den nyligen presenterade utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov understryker behovet av ökade resurser för att kunna säkra och fortsatt höja försvarets förmåga. Det behövs mer resurser och dessa ska självfallet kombineras med kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning för att bygga ut Sveriges försvarsförmåga.
Trots insikten om omfattande behov så lämnar regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist inga långsiktiga besked om försvarets ekonomi. Det går inte att bedriva en kvartalsekonomi på Försvarsmaktens område – det måste ges långsiktiga förutsättningar! Regeringen har inte lämnat några besked om eventuella tillskott och där är de svaret skyldigt. Inte för att oppositionen så kräver utan därför att svenska folket har rätt att veta!