Växande antal analfabeter i skolan kräver ny politik

Ungefär en fjärdedel av Sveriges fjärdeklassare kan vara mer eller mindre funktionella analfabeter.

Skolminister Lotta Edholm bör kunna samla stöd brett i riksdagen för extraordinära insatser mot den hotande analfabetismen som nu riskerar att bli alltmer befäst och omfattande i samhället.

Skolminister Lotta Edholm bör kunna samla stöd brett i riksdagen för extraordinära insatser mot den hotande analfabetismen som nu riskerar att bli alltmer befäst och omfattande i samhället.

Foto: Skärmklipp från SVT: s Agenda söndagen den 21 maj

Krönika2023-05-27 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det alarmerande beskedet damp ner häromdagen från den internationella läsfärdighetsundersökningen PIRLS som i tjugo år har mätt, jämfört och analyserat läskunskaperna hos 9–10-åringar i en rad olika länder. Vid det första undersökningstillfället 2001 var Sverige i topp, 2006 gick det sämre, 2011 ännu sämre, 2016 ett litet skutt uppåt och nu har alltså resultatet från 2021 års mätning offentliggjorts. 

PIRLS mäter i fyra nivåer. Den avancerade nivån förstärks något jämfört med tidigare i år (15 procent), den höga nivån tappar några procentenheter (35 procent), den medelgoda nivån ligger still på 31 procent. Den lägsta nivån ökar till 14 procent medan hela fem procent ligger under den lägsta läsfärdighetsnivån. 

Rapporten kommenterades i SVT:s "Agenda" den 21 maj. Mats Myrberg som är professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet var en av gästerna i studion. Han var mycket och befriande tydlig med vad som var PIRLS huvudbudskap till den svenska skolan: "Det mest oroande är naturligtvis att vi inte riktigt vet om en fjärdedel av eleverna i årskurs 4 är läs- och skrivkunniga", sa Myrberg.

Det "befriande" är Myrbergs fokus på det sakliga problemet och inte på "skillnaden" mellan de bästa och de sämsta eleverna. I den märkliga svenska skoldiskussionen är annars just "skillnaden" det stora problemet. Vilket i mina ögon är en klart bidragande orsak till de alltmer klena resultaten som lågpresterande elever visar upp. Segregationen som politiskt trätoämne har överflyglat det faktiska problemet med skolundervisningens bristande kompetens när det gäller läs- och skrivpedagogiken för det stora antalet elever som inte har svenska som modersmål/familjespråk.

Enligt Mats Myrberg har läs- och skrivundervisningen naggats i kanten under de senaste decennierna då invandringen samtidigt ökat mycket i omfattning. Kanske kan vi nu äntligen vända blad? Sluta bråka om invandring och sluta bolla floskler om skillnader för att i stället ta tag i problemet här och nu. Läget är allvarligt och samhällskritiskt. Det ska till extraordinära insatser för att vända på skutan medan chansen ännu inte finns. Mats Myrberg gav exempel på framgångsrika åtgärder som intensivundervisning under ett par månader. Ska något sådant fungera behövs dock ett stort antal välutbildade specialpedagoger och meriterade lärare. Det behövs också stark statlig styrning. Skolminister Lotta Edholm har en del att hugga tag i.