Jag var nog inte den enda härdade som läste rubriken med viss skepsis, men ögnade ändå igenom texten. WHO räknar alltså med att vi ska ha uppnått flockimmunitet framåt mars. Då verkar det faktiskt kunna stämma. Äntligen.
Jag har tagit min tredje dos, håller mig hemma och umgås nästan bara med mina tonårsbarn – en utmaning i sig. Och tänker på vad vi kan lära oss av de här två åren.
Förra våren hade fackförbundet Kommunal en kampanj som gick ut på att de inte vill tillbaka till hur det var innan corona. Deras medlemmar har pressats extremt hårt, men det är de tyvärr vana vid. Pandemin har öppnat våra ögon för hur underbemannad och skör välfärden är.
Jag håller med Kommunal. Det var inte bra innan. Välfärden måste bli bättre och det bästa sättet är att ge de som jobbar i vård och omsorg fler jobbarkompisar och bättre villkor. Det är undersköterskan, barnskötaren, hemtjänstpersonalen, vårdbiträdet och alla andra människor som är kvalitet i välfärden.
En utbildad undersköterska i hemtjänsten tjänar i snitt 25 000 kronor före skatt, om hon jobbar heltid. Få orkar jobba heltid och många har ofrivilligt deltid. Lönerna måste upp, rätten till heltid stärkas och det behövs fler anställda för att schemaläggningen ska bli mänsklig.
Men förutom mer resurser krävs en organisation med tillit. Hela beslutsorganisationen bygger i dag på att mäta, kontrollera och bedöma varje steg dess proffs gör under sin arbetsdag. Värst är det nog i hemtjänsten. Men det är inte så konstigt. När kommunen ska behandla privata och offentliga utförare lika måste man räkna ut hur lång tid det tar att cykla mellan två vårdtagare, att få en förvirrad äldre att ta sin medicin och att dammsuga varje kvadratmeter. Det är så skattemedel fördelas.
Tankesättet är en rest från 90-talets lovsång till marknadslösningar på alla våra problem, men det finns bättre sätt att fördela resurser och värna välfärd. Ett problem är dock att privata utförare har en lagstadgad skyldighet att göra vinst. Det är liksom så privata företag fungerar. Så länge de finns i välfärden krävs dogmatiska mätmetoder för att begränsa vinstutdelning av skattepengar.
Jag kan tycka att det är dags att acceptera att 90-talet är slut, att ta tillbaka kontrollen över välfärden och att låta de som jobbar i verksamheten få högre lön, schysta villkor, fler jobbarkompisar och möjlighet att utforma och utveckla sitt arbete. Det skulle vara en välkommen nystart efter pandemin.