Politiskt ledarskap är inte alltid så lätt att leva under. Särskilt inte i tider av hektiska valkampanjer och politiskt krigande som aldrig tycks ta slut. Och dubbelt särskilt inte när sakfrågorna det gäller står i centrum av samhällets uppmärksamhet.
Att det förhåller sig på det viset visas i ett par frustrations- och argumentrika artiklar från Sveriges polisutbildningschefer.
I den senaste av artiklarna (23 januari i år) pekar de ansvariga för polisutbildningarna på att endast sextio procent av de 1020 tillgängliga utbildningsplatserna är besatta med polisstudenter av kött och blod. 413 platser står tomma.
I den tidigare av artiklarna (22 april 2017) skriver de dåvarande polisutbildningscheferna att det "krävs politiskt mod, politisk mognad och ansvarsfyllt samarbete snarare än budgivning i en för tidigt startad valrörelse."
Polisutbildarnas budskap är att det akuta behovet av fler poliser inte har någon akut lösning. Det tar tid att utbilda bra och kompetenta poliser. Polisutbildarna vill rentav förlänga polisutbildningen med ett halvår!
De skriver: "Polisutbildningen behöver förlängas och ge legitimerande yrkesexamen som ger behörighet till fortsatta studier på högskolenivå."
Två statliga utredningar under såväl alliansregeringar som S/MP-regeringar har föreslagit just det som polisutbildarna vill. Men det är minst sagt trögt i portgången. Politikens intresse är helt inriktat på kvantitet. Cheferna för polisutbildningarna runt om i Sverige är inte nådiga i sin kritik av de politiska partiernas siffertävlande om hur många poliser och polisanställda som ska utbildas fram redan fram till 2024.
I några, som jag uppfattar det mycket trovärdiga, räkneexempel visas det i de båda DN-artiklarna att det i praktiken är omöjligt att nå de uppsatta målen; även om utbildningsplatserna skulle vara fyllda till sista plats. Vilket de ju långtifrån är.
Enligt polisutbildningscheferna har mycket gjorts rätt under senare år. Det har genomförts stora och framgångsrika kampanjer för att öka intresset för polisyrket. Ansökningarna till polisutbildningarna har ökat med 90 procent. Problemet är bara att av de 17 500 som sökte till den senaste utbildningsstarten blev det enbart 607 polisstudenter. Bara "var 27: e sökande" godkändes. Och alla godkända började inte på utbildningen.
Utbildarna hävdar att det delvis är "fel målgrupp" som söker till polisskolan idag. Med så låg andel godkända sökanden har de sannolikt helt rätt i detta. Här finns säkert behov av reformer. Politiken borde tagga ner lite med sina siffror och miljarder. Ge polisutbildarna chansen att i god ordning pröva sin väg för bättre resultat. De kanske har rätt?
Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren.