I veckan evakuerades 262 passagerare när deras tåg stannade i Malmslätt. Tre timmar senare fick de åka vidare med ett nytt tåg.
Det är naturligtvis rätt på alla sätt och vis att vidta försiktighetsåtgärder när det finns indikation på brand. Allt annat än att tömma tåget hade varit orimligt. Lika orimligt är att vi har så uselt underhåll på vår järnväg. Experter talar om en 40-årig underhållsskuld. Inte konstigt att resenärer drabbas titt som tätt.
Och inte bara resenärer. Klimatet drabbas när man inte kan lita på att tågen går som det ska och landets tillväxt. Näringslivet behöver trygga transporter för att kunna leverera varor. Bara LKAB förlorar 100 miljoner kronor varje dag som Malmbanan mellan Kiruna och Narvik står still, och det gör den ofta.
Så varför har vi inte hållit vår järnväg i skick i ett land som är så stort som vårt? Ja, politiken är naturligtvis det enkla svaret. Politiker i alla kulörer har avstått från de riktigt stora investeringar som krävs för att upprätthålla fungerande infrastruktur. Men varför? Alla säger ju att de vill satsa på järnvägen.
Jag ser två stora hinder.
För det första, de rigida budgetlagarna som kom till under 90-talskrisen. De hade säkert ett värde då, men i dag hindrar det nödvändiga och långsiktiga investeringar. Tack och lov börjar fler och fler överge idén och det sker justeringar. Regeringens senaste kärnkraftsutspel är ett exempel. Att låneinvestera till stora investeringar som marknaden inte mäktar med är bra, även om jag hellre hade sett att det var infrastruktur och bostäder regeringen prioriterade.
För det andra, det uppskruvade politiska tonläget. Inget parti kommer få applåder för ett vallöfte om att avsätta de resurser som krävs till järnvägen, inte ens om det sker med lånefinansiering. Resultatet är så långsiktigt att du inte kan hämta hem det under nästkommande mandatperiod. När den politiska debatten snuttifieras så bli de stora projekten förlorare.
Så lösningen är egentligen enkel. Vi behöver överge föråldrade budgetregler och använda de resurser som frigörs för bra, långsiktiga investeringar. Risken är dock regeringen och Sverigedemokraternas använder ett ökat budgetutrymme till att sänka fortsätta skatten för och öka ojämlikheten. Det måste vi hålla ögonen på.
Och så behöver vi modigare politiker som orkar stå över käbbel om någon miljon hit eller dit och i stället dra upp de långsiktiga projekten som säkrar Sverige inför framtiden. Som att investera i underhåll och utbyggnad av järnvägen.