"Om Moderaterna vill skära i a-kassan går vi i opposition”, sa Jimmie Åkesson (SD) en månad före valet. Han hotade till och med att fälla Ulf Kristersson som statsminister.
Jag gissar att Kristersson accepterade det. Han behöver ett radikalt högerparti som kan locka arbetarväljare. Vilket Moderaterna själva, av uppenbara skäl, har svårt för. Att inte sänka a-kassan ansågs väl som ett billigt pris för att få Åkessons röster som sitt regeringsunderlag.
Efter valet har Sverigedemokraterna helt dikterat regeringens politik fram till i förra veckan. Då kom beskedet om att a-kassan sänks. Man måste väl gratulera Moderaterna. Nåt fick de ändå Sverigedemokraterna att vika ner sig på. Trist att det var just det här.
A-kassan sänks med tio procent efter 100 dagar och sedan med ytterligare fem efter 200 dagar. Och ja, taket höjs. Det är bra. Men sammantaget är förändringarna försämringar. Detta samtidigt som Arbetsförmedlingen rapporterar om att arbetslösheten ökar. Eftersom byggbranschen står still så drabbas inrikes födda män hårdast. De både förlorar jobbet och får sämre a-kassa. Det är ett svek mot alla de väljare som litade på Åkesson när han sa att han skulle sätta ”löntagare först.” Nu kan vi konstatera att han ljög.
Men att försämra a-kassan, tvärtemot vad man sa innan valet, är inte bara ett svek. Det är också dålig politik. Det bygger på tron att människor är lata och måste klämmas åt för att över huvud taget ta ett jobb. Den idén gäller i och för sig bara mot vanligt folk. De allra rikaste behöver tydligen skattelättnader och avdragsrättigheter för att vilja jobba.
Och det blir inte fler jobb för att den som blir av med sitt blir fattigare. För att vända utvecklingen till exempel i byggbranschen krävs politiskt ansvar och stöd. Marknaden klarar inte själv att kicka igång byggandet. Att dra in pengar från den snickare som drabbas av arbetslöshet ger inga nya jobb. Med sänkt a-kassa ökar i stället konkurrensen om de som finns. Löntagare pressas att ta jobb till lägre lön. Inte bara den enskilde arbetslöse. I förlängningen pressas alla löner neråt i de branscher som drabbas av arbetslöshet.
I LO:s årliga rapport om inkomstskillnader ser vi att den ekonomiska eliten drar ifrån i raketfart. Snittinkomsten för en topp-vd i Sverige är lika mycket som 63 snickares lön. Svindlande. 63 snickarlöner varje månad. Och det fortsätter uppåt. Sverige har den mest högerorienterade regeringen sedan demokratins införande. Det märks. Ojämlikheten ökar och vanliga löntagare får betala priset.