Det är sådana skolor som vi ska välja mellan

Det stora problemet med valfrihet inom ungdomsskolan är att staten/lagstiftarna inte har kontroll på kunskapsresultaten i de skolor som ingår i det valbara och skattefinansierade utbudet.

Helén Ängmo är generaldirektör på Skolinspektionen utan laglig rätt att granska skolornas kunskapsresultat.

Helén Ängmo är generaldirektör på Skolinspektionen utan laglig rätt att granska skolornas kunskapsresultat.

Foto: Skolinspektionen

Krönika2022-01-22 07:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Orsaken till denna statliga underprestation förklaras i den statliga Skolinspektionens årsrapport för 2019; en rapport som i sin helhet är en redogörelse för utfallet av myndighetens granskningar av drygt 300 skolors kvaliteter inom fyra områden: Rektorns ledarskap, undervisning, trygghet och studiero, och bedömning och betyg. Skolinspektionen skriver: "Att skolor över en längre tid har svaga kunskapsresultat är oroande. Det finns inte något krav i skollagen eller andra skolförfattningar på en viss angiven nivå avseende kunskapsresultat. Det går därmed inte att inom tillsyn basera en bedömning om att det föreligger brist specifikt på iakttagelser om nivån på kunskapsresultaten."

Sagt på vanlig svenska så har således Skolinspektionen inte någon laglig rätt att rikta kritik mot en skattefinansierad skola som över "längre tid har svaga kunskapsresultat". Vilket är minst sagt häpnadsväckande. Kärnuppgiften för en skola är att barnen ska nå så goda och höga kunskapsnivåer som möjligt. Skolor som över "längre tid" inte lever upp till dessa krav bör självfallet tas bort från det valbara utbudet av utbildningsinstanser. Möjligheten att välja skola har flera fördelar ur ett individuellt perspektiv. Ur allmänintressets vinkel är dock valfriheten framför allt ett verktyg för att få fokus på de mest kunskapseffektiva av de kunskapsgodkända skolorna. Det svenska samhället behöver därför en stat som tar ansvaret för allmänintresset kunskap.

Det ska sägas att Skolinspektionen under sin generaldirektör Helén Ängmo förefaller att göra vad de kan för att utföra ett grannlaga granskningsarbete även utan lagligt stöd för kunskapskontroller. Rapporten vittnar om en bulk av skolor med acceptabla resultat. Några procent av skolorna är riktigt dåliga och några procent är mycket bra. Skolinspektionen skriver: "De skolor som nått högsta omdömet inom de fyra områden som vi granskat utgörs inte enbart av skolor där många elever har exempelvis högutbildade föräldrar. (--) I gruppen finns kommunala och fristående skolor av olika storlek som är belägna i olika delar av landet. Andelen elever med föräldrar som har högre utbildningsnivå varierar mellan skolorna och är både lägre och högre än genomsnittet för riket, liksom andelen elever med utländsk bakgrund." Det är sådana skolor eleverna ska välja mellan.