"Tack ske Gud och lov att jag inte är intagen på hemmet för då hade jag väl varit död nu". Så sa en äldre dam till mig över telefon nyligen. Drastiskt uttryckt måhända. Men högst begripligt. En tredjedel av de som avlidit i sviterna av covid-19 har varit personer inom äldreomsorgen. Detta har kunnat ske trots att en av mest upprepade åtgärderna i den statliga coronastrategin är och har varit att "Skydda våra äldre."
Statens kommunikation tycks ha nått fram på ett bra sätt till de äldre som bor hemma och är friska och krya nog att kunna skydda sig själva från onödig virusexponering. Staten förefaller emellertid ha större besvär med att få fram sitt Skydda-de-äldre-budskap till äldreomsorgens huvudmän ute i kommunerna och äldreomsorgsföretagen.
Ställd inför frågan om "hur kunde det bli så här" svarade den statliga Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson att han var "överraskad över hur illa rustade många av landets äldreboenden var" inför coronautbrottet.(SVT Agenda 10 maj) Generaldirektören spetsade sitt omdöme om tillståndet på många äldreboenden med att han ansåg det som hänt vara "ganska anmärkningsvärt"; vilket översatt från ämbetsmannaspråket är att likna vid ett kraftuttryck.
Vid söndagskvällens besök i Agendastudion konstaterade Johan Carlsson också att "vissa boenden inte haft den ledning, styrning och kompetens som krävs." Han sa även att han var "överraskad hur stora skillnaderna har varit mellan enskilda boenden."
Sakernas tillstånd har dock utretts av staten vid ett flertal tillfällen under de senaste decennierna. I mycket kort sammanfattning handlar det om att en växande del av den mycket komplexa och sammansatta högåldersrelaterade vården och omsorgen utförs i en sektor där arbetet kännetecknas av låg utbildning, osäkra anställningsformer, hög omsättning och högs sjukskrivningsnivåer. Vi talar om en bransch där inringda timvikarier – bekantas bekanta – är betydligt mer frekventa än geriatriskt utbildade sjuk- och undersköterskor.
I den statliga utredningen "Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer" (SoU 2017:21) är utredaren Susanne Rolfner Suventos omdöme: "Äldre personer drabbas av brister i verksamheterna, som med bättre yrkeskompetens hos personalen skulle kunnat undvikas." I utredningen "Yrkeskrav i äldreomsorg" (SoU 2008:125) föreslås specifika krav i en ny lag för den som ska kunna anställas.
Äldreomsorgens problem är det stora och heta i politiken. Förmår inte partierna ta tag i saken nu så är jag övertygad om att ett kandidatspänstigt äldreparti lätt tar sig in i riksdagen 2022.
Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren.