Familjer där något av barnen begår brott ska kunna vräkas från sin bostad. Det berättade i förra veckan de tre regeringspartierna och Sverigedemokraternas Rickard Jomshof att de vill åstadkomma.
Först tänkte jag att det bara var ännu ett utspel i linje med alla övriga om hårdare tag och skärpta straff, men så började jag fundera. Varför? Vad vill Tidöpartierna med det här?
Är det för att störa kriminell verksamhet? Nej. Det behövs ingen lagändring för. Redan i dag är det fullt möjligt att avsluta ett hyreskontrakt om det pågår brottslig verksamhet i lägenheten. Dessutom är ju brottslighet per definition brottsligt. Den som pysslar med sådant ska lagföras och dömas.
Är det för att stärka föräldrarnas ansvar? Nej. Svarare tvärtom. Hur ska de som är oroliga för att sitt barn är på väg in i kriminalitet våg söka hjälp hos socialen eller polisen om de samtidigt riskerar bli av med lägenheten? Ur det perspektivet är förlagen inte bara verkningslöst utan direkt kontraproduktivt.
Är det för att skydda barnen från kriminalitet? Nej. Att vräka en barnfamilj skyddar inga barn. Att vara den som är orsaken till att familjen vräks hjälper heller inget barn. Och att samhället kollektivt straffar syskon med hemlöshet kan omöjligt räknas som att skydda barn.
I bästa fall är förslaget alltså ett slag i luften. I sämsta driver det familjer med barn i riskzonen än längre bort från samhällsgemenskapen. Så varför lägger regeringen fram det då? Den som har ett politiskt förslag vill ju att det ska förändra samhället på ett eller annat sätt.
Det enda jag kan komma på är signalpolitiken i det. Inte en signal mot de föräldrar som är oroliga för att deras barn hamnat snett. Till dem är signalen: Sök inte hjälp för då kan du bli av med kontraktet. Utan en signal till alla oss andra. Vi ska tro att regeringen gör något åt den ytterst komplicerade och alarmerande situationen. Dessutom passar de på att signalera att det är barn som bor i hyresrätt som begår brott och föräldrar som bor i hyresrätt som inte kan eller vill hålla ordning på sina ungar. Så även om det i sak är ett slag i luften, så påverkar det ändå. Det fjärmar människor från varandra. Spär på bilden av att det finns några andra som inte bryr sig om sina barn och som måste straffas.
Förslaget är uselt – på alla sätt. Regeringen borde skämmas när de ställer sig på presskonferens med Rickard Jomshof och sprider fördomar om och hotar alla de mammor som kämpar för att få ordning på sitt och sina barns liv.