Att kunna försörja sig på sin lön är sunt och riktigt

Lennart Weiss – här fotad då han medverkade i en av NTM:s  poddar – på Veidekke har i samarbete med Byggnadsfacket tagit fram uppgifter om hur löneläget ser ut i verkligheten.
Lennart Weiss – här fotad då han medverkade i en av NTM:s poddar – på Veidekke har i samarbete med Byggnadsfacket tagit fram uppgifter om hur löneläget ser ut i verkligheten.

En tung förebyggande insats mot kriminalitet och annat elände är ordning och reda i arbetslivet.

Krönika 25 november 2023 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 1 november i år höjdes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. De nya reglerna innebär att alla som ansöker efter den 1 november måste ha en lön som uppgår till minst 27 360 kronor per månad. (Tidigare krävdes endast en månadslön på 13 000 kronor.) Reformens syfte är att underlätta integrationen av människor som redan invandrat till Sverige och på det sättet förebygga de sociala problem som följer av långvarig arbetslöshet och utanförskap.

Kritik mot försörjningskravet har kommit från många håll, även från fackföreningar och arbetsgivare i den offentliga sektorn. Låga löner tycks plötsligt vara mycket omhuldade och samhällsnyttiga. Socialdemokraten Lennart Weiss som är kommersiell direktör på Veidekke och chefredaktör på bostadspolitik.se tar i en nylig artikel upp de kritiska synpunkter som kommit från Svenskt Näringsliv och Byggföretagen. Deras argumentation är "motsägelsefull", skriver Weiss. Så är det. Byggföretagen hävdar att lönegolvet kan bli lönedrivande och hotande för branschens kompetensförsörjning. Weiss skriver: "Är man seriöst orolig för kompetensförsörjningen borde väl högre ersättningsnivåer snarare främja företagens möjligheter att attrahera arbetskraft, eller?"

Byggföretagen hävdar också att många av de som kommer in från utlandet arbetar på lärlingslöner som motsvarar cirka 75 procent av kollektivavtalets grundlön och att dessa lärlingar nu inte längre kan arbeta i Sverige. Weiss har svar på tal. 

Tillsammans med Byggnads facket har Veidekke gjort fördjupade bolagskontroller som visar att andelen av den utländska arbetskraften som går på lärlingslöner är orimligt omfattande: "Inte sällan är fördelningen cirka 40 procent lärlingar (mindre än ett års yrkeserfarenhet med cirka 70 procent av kollektivavtalets grundlön), cirka 50 procent som går på 88 procent av kollektivavtalets grundlön (1–6 års yrkeserfarenhet) och cirka 10 procent med 100 procents ersättning av kollektivavtalets grundlön.Absolut ingen kan tro att en sådan fördelning speglar verkligheten."(--) Men det är därför vi har 40–50-åriga polacker och slovaker på svenska byggen som arbetat med bygg i hela sitt liv men som ändå tvingas gå på lärlingslöner."

Höjda försörjningskrav kan bidra till mer ordning och reda i arbetslivet och kan sätta hård press på en fungerande integration av de hundratusentals arbetsföra invandrare som idag bidragsförsörjs utanför arbetskraften.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa