Under 2010 fattades beslut om att under kommande tolvårsperioden fram till 2021 investera totalt 497 miljarder kronor på att förbättra och utveckla Sveriges transportsystem. Det handlar t.ex. om slutförande av tunneln genom Hallandsåsen, Citybanan, Haparandabanan samt genomförandet av stora infrastrukturpaket i Stockholm och Västra Götaland som innefattar till exempel stora investeringar som Förbifart Stockholm och Västlänken i Göteborg. Vi har dock sett att dagens infrastruktur, särskilt på järnvägssidan, inte lever upp till de krav som är rimliga att ställa. Trafikverkets egna analyser pekar på att delar av den befintliga järnvägen behöver uppgraderas för att störningarna inte ska öka. Vi har också tagit intryck av den debatt där arbetspendlare och företag tydligt pekat på behovet av att staten ska lägga fram planer som är realistiska och som förhållandevis snabbt kan leda till förbättringar i järnvägssystemet. Därför har regeringen beslutat att, utöver den historiska satsning som nämnts inledningsvis, under de två kommande åren satsa 3,6 miljarder kronor på ökat underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder i järnvägssystemet. Dessa pengar kommer att göra stor nytta och ska leda till en ökad robusthet i det befintliga järnvägssystemet. Därutöver satsas under samma period 1,4 miljarder på likartade insatser i vägsystemet. Även myndighetens effektiviseringar kommer att frigöra medel som kan läggas på att förbättra vår infrastruktur. Det har höjts röster om att satsningen på 5 miljarder är för lite. Vissa vill satsa långt mycket mer men att gå den vägen riskerar att leda fel. För det första kräver åtgärder inom framförallt järnvägssystemet god framförhållning i planeringsarbetet. För att kunna komma ut och byta t.ex. spårväxlar eller kontaktledningar måste det finnas ledig tid mellan de tåg som passerar på spåret. De nivåer som regeringen nu beslutat är i linje med vad Trafikverket menar är möjligt för de kommande två åren. Ytterligare åtgärder skulle helt enkelt riskera att försämra framkomligheten ännu mer i järnvägssystemet. För det andra är det angeläget att inte riskera att kostnaderna för infrastrukturarbeten skjuter i höjden för att man på kort tid är villig att spendera enormt mycket pengar. Det finns redan idag signaler om kostnadsökningar inom de branschsektorer som utför underhålls- och byggentreprenader vilket leder till att för mycket pengar skulle leda till mindre infrastruktur för pengarna. Det är viktigt, menar regeringen, att vi får så mycket infrastruktur som möjligt för varje skattekrona som läggs in.
Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister