Svar på "S: Varför är våra barn så oviktiga?" (24/10):

Förutom att det finns ett samband mellan sänkta skatter, framför allt sänkta marginalskatter, och fler arbetade timmar och därmed högre skatteintäkter är det tydligt att debattören trots sitt kommunpolitiska engagemang inte har förstått vem som är huvudman för skolan. Det är kommunerna som är huvudman för skolan och därmed är det också i första hand kommunerna som är ansvariga och därmed finansiärer av skolan. 

Detta till trots avsätter staten med den moderatledda regeringen stora summor pengar på dels generella statsbidrag för att stärka kommunernas ekonomi men också i riktade statsbidrag, exempelvis till skola. Nästa år får kommuner och regioner 174 miljarder (!) svenska kronor och de särskilda skolsatsningar som nu genomförs är de största på 20 år!

Låt oss dock återgå till diskussionen om skattesänkningar och hur de påverkar ekonomin. När den Socialdemokratiska regeringen mot sin vilja avskaffade värnskatten för fyra år sedan skrek vänstern att det kommer att urholka välfärden. Det blev tvärtom. Utvärderingar har visat att den avskaffade värnskatten har gett mer pengar både till kommuner och till staten då antalet arbetade timmar bland dem med högre inkomster har ökat. En skattesänkning på höga inkomster ledde alltså till mer skattepengar som kan läggas på skola, vård och omsorg. 

Socialdemokraterna och Lennart Allards motstånd till skattesänkningar för människor som arbetar hårt och redan betalar världens högsta skatter kan alltså inte grunda sig i en faktabaserad analys. Den handlar om den berömda jantelagen och avundsjuka. Vi moderater säger att man ska få behålla minst hälften av en löneökning, det säger vi samtidigt som vi genomför historiska satsningar på välfärden.