Vinsten har skett pÄ bekostnad av patienterna

LÀnge har vi hört om vÄrdens kriser, om personalbristen, om vÄrdplatsbristen, om de lÄnga vÀntetiderna och de allt mer svÀllande administrativa kontrollfunktionerna.

NÀr sÄ pass mÄnga sjukvÄrdsanstÀllda gÄr ut och larmar om en sjukvÄrd i kris, sÄ tÀnker man som medborgare att det kommer komma reaktioner pÄ det frÄn de styrandes hÄll, skriver debattören.

NÀr sÄ pass mÄnga sjukvÄrdsanstÀllda gÄr ut och larmar om en sjukvÄrd i kris, sÄ tÀnker man som medborgare att det kommer komma reaktioner pÄ det frÄn de styrandes hÄll, skriver debattören.

Foto: David Skoog

Debatt2022-08-25 06:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Samtidigt har vi hört de styrande med ena handen presentera kortsiktiga satsningar som lösningar och med andra handen presentera effektiviseringsÄtgÀrder sÄ som rena nedskÀrningar och anstÀllningsstopp.

BĂ„de koalitionen och det tidigare borgerliga styret i Region Östergötland har lĂ€nge och ofta framhĂ„llit att sjukvĂ„rden Ă€r för kostsam och mĂ„ste effektiviseras. Men regionen har under större delen av denna period haft den lĂ€gsta hĂ€lso- och sjukvĂ„rdskostnaden per invĂ„nare i landet och den lĂ€gsta skattesatsen. DĂ€rtill har regionen lyckats gĂ„ med vinst i 9 av de senaste 10 Ă„ren och vĂ€nt en negativ kassa till en med ett stort eget kapital, men det har skett pĂ„ bekostnad av patienter och vĂ„rdpersonal.

För vad dessa besparingar har lett till för invÄnarna Àr vÀldigt tydligt i sjukvÄrdsstatistiken och i alla dessa patientrapporter i media. Om vi tar en titt pÄ statistiken sÄ framgÄr det att under dessa ekonomiskt starka Är har mycket försÀmrats för östgötska patienter. Antalet vÄrdplatser i regionen har sjunkit med cirka 10 procent och antalet patienter som vÀntar pÄ behandling eller operation har ökat desto mer frÄn 14 respektive 18 procent till 44 respektive 63 procent Är 2021. Vi har under de senaste Ären hört om kaos pÄ akutmottagningarna, oro pÄ förlossningskliniker och patienter som dör i vÄrdköer. SÄ hÀr kan det inte tillÄtas fortsÀtta under ytterligare en mandatperiod.

NĂ€r sĂ„ pass mĂ„nga sjukvĂ„rdsanstĂ€llda gĂ„r ut och larmar om en sjukvĂ„rd i kris, sĂ„ tĂ€nker man som medborgare att det kommer komma reaktioner pĂ„ det frĂ„n de styrandes hĂ„ll. NĂ€r kliniker förlorar stora delar av personalstyrkan som en reaktion pĂ„ en pressad, ohĂ„llbar och icke patientsĂ€ker arbetssituation, dĂ„ tĂ€nker man att de styrande ska reagera. Men sĂ„ sent som 2019 sĂ„ stĂ„r det i regionens Ă„rsredovisning att antalet anstĂ€llda i regionen behöver minska för att kunna ”upprĂ€tthĂ„lla en ekonomi i balans”. Detta i en region dĂ€r över hĂ€lften av alla patienter fĂ„r vĂ€nta lĂ€ngre Ă€n 60 dagar pĂ„ behandling. DĂ€r de styrande borde veta om att antalet vĂ„rdpersonal Ă€r det som styr antal tillgĂ€ngliga vĂ„rdplatser. 

I stÀllet leder kortsiktiga ekonomisk prioriteringar till att vÄrdpersonalen pressas till att göra mer och mer, till lÀgre och lÀgre löner, med fÀrre och fÀrre kollegor. Vilket innebÀr att man förlorar kompetent och erfaren personal. NÀr en arbetsgivare inte vÀrnar om erfarenhet och stabilitet, dÄ hamnar man i en nedÄtgÄende spiral med ökat fokus pÄ skriftliga rutiner och kostsam administration för att möjliggöra utbytbarhet samt minska kompetensberoendet. Det Àr en dumsnÄl och farlig strategi som försÀmrar vÄrden och patientsÀkerheten.

VĂ„rden i Östergötland saknar inte resurser, det saknas vilja frĂ„n de styrande att upprĂ€tthĂ„lla en god offentlig sjukvĂ„rd framför att visa bĂ€ttre och bĂ€ttre ekonomiska resultat. Den viljan Ă€r stark hos oss i VĂ€nsterpartiet, vĂ„rden ska garanteras de resurser som behövs.