Vinsten har skett på bekostnad av patienterna

Länge har vi hört om vårdens kriser, om personalbristen, om vårdplatsbristen, om de långa väntetiderna och de allt mer svällande administrativa kontrollfunktionerna.

När så pass många sjukvårdsanställda går ut och larmar om en sjukvård i kris, så tänker man som medborgare att det kommer komma reaktioner på det från de styrandes håll, skriver debattören.

När så pass många sjukvårdsanställda går ut och larmar om en sjukvård i kris, så tänker man som medborgare att det kommer komma reaktioner på det från de styrandes håll, skriver debattören.

Foto: David Skoog

Debatt2022-08-25 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtidigt har vi hört de styrande med ena handen presentera kortsiktiga satsningar som lösningar och med andra handen presentera effektiviseringsåtgärder så som rena nedskärningar och anställningsstopp.

Både koalitionen och det tidigare borgerliga styret i Region Östergötland har länge och ofta framhållit att sjukvården är för kostsam och måste effektiviseras. Men regionen har under större delen av denna period haft den lägsta hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare i landet och den lägsta skattesatsen. Därtill har regionen lyckats gå med vinst i 9 av de senaste 10 åren och vänt en negativ kassa till en med ett stort eget kapital, men det har skett på bekostnad av patienter och vårdpersonal.

För vad dessa besparingar har lett till för invånarna är väldigt tydligt i sjukvårdsstatistiken och i alla dessa patientrapporter i media. Om vi tar en titt på statistiken så framgår det att under dessa ekonomiskt starka år har mycket försämrats för östgötska patienter. Antalet vårdplatser i regionen har sjunkit med cirka 10 procent och antalet patienter som väntar på behandling eller operation har ökat desto mer från 14 respektive 18 procent till 44 respektive 63 procent år 2021. Vi har under de senaste åren hört om kaos på akutmottagningarna, oro på förlossningskliniker och patienter som dör i vårdköer. Så här kan det inte tillåtas fortsätta under ytterligare en mandatperiod.

När så pass många sjukvårdsanställda går ut och larmar om en sjukvård i kris, så tänker man som medborgare att det kommer komma reaktioner på det från de styrandes håll. När kliniker förlorar stora delar av personalstyrkan som en reaktion på en pressad, ohållbar och icke patientsäker arbetssituation, då tänker man att de styrande ska reagera. Men så sent som 2019 så står det i regionens årsredovisning att antalet anställda i regionen behöver minska för att kunna ”upprätthålla en ekonomi i balans”. Detta i en region där över hälften av alla patienter får vänta längre än 60 dagar på behandling. Där de styrande borde veta om att antalet vårdpersonal är det som styr antal tillgängliga vårdplatser. 

I stället leder kortsiktiga ekonomisk prioriteringar till att vårdpersonalen pressas till att göra mer och mer, till lägre och lägre löner, med färre och färre kollegor. Vilket innebär att man förlorar kompetent och erfaren personal. När en arbetsgivare inte värnar om erfarenhet och stabilitet, då hamnar man i en nedåtgående spiral med ökat fokus på skriftliga rutiner och kostsam administration för att möjliggöra utbytbarhet samt minska kompetensberoendet. Det är en dumsnål och farlig strategi som försämrar vården och patientsäkerheten.

Vården i Östergötland saknar inte resurser, det saknas vilja från de styrande att upprätthålla en god offentlig sjukvård framför att visa bättre och bättre ekonomiska resultat. Den viljan är stark hos oss i Vänsterpartiet, vården ska garanteras de resurser som behövs.