Vilka står näst på tur för uppsägning?

Debatt2022-09-16 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så var det dags igen. Del tre i serien ”Linköpings kommuns rättshaveri”. Den första delen var som vi alla minns polisanmälan mot Katedralskolans lärare och ledning. Den saknade grund och innebar i princip att kommunen bad polismyndigheten att bringa ordning i kommunens egen bokföring. Anmälan ledde heller inte till någon polisutredning. Kommunledningen satt i stadshuset under ärendets gång och gjorde inget.

Del två var uppsägningen av arrendet vid Tomteboda, koloniområde som skedde utan föregående förhandling eller erbjudande om alternativ plats för kolonisterna. Uppsägningen saknade förankring i praxis på marknaden och även rättspraxis, som väntat förlorade kommunen i arrendenämnden. Kommunledningen satt i stadshuset under ärendets gång och gjorde inget.

Nu är det alltså dags för del tre. Det är fastigheten vid Coop utmed Malmslättsvägen där det tidigare varit en markisaffär och som nu disponeras av ett städföretag. Fastighetsinnehavaren Vasaparken vände sig till kommunen med en god idé om att utveckla fastigheten med bostäder. I stället för att tillämpa den övergripande principen för kommunens styrning, kommunens utmärkta slogan: ”Linköping där idéer blir verklighet”, svarar kommunledningen med att säga upp det tomträttsavtal som omfattar fastigheten. Om kommunen agerar så kan allmänheten fråga sig: Vilka tomträttsinnehavare står på tur härnäst för uppsägning. 

På samma sätt som för arrendatorerna i Tomtebodas koloniområde är besittningsskyddet starkt för tomträttsinnehavare. Uppsägning av tomträttsavtal är därför mycket omständligt. Kommunen har möjligheter till byggnation av cirka 20 000 lägenheter på annan kommunal mark. Det finns inget starkt intresse att tillgodose bostadsbehovet just på den aktuella tomten. Mot den bakgrunden kommer man inte vinna framgång i en eventuell process.

Det enda rimliga förfarandet är att den tomträttsinnehavare som har en idé om att utveckla en fastighet får genomföra detta, givet att projektidén bedöms som lämplig. Kommunen har sedan möjlighet att begära marknadspris för eventuell tillkommande byggrätt. På detta sätt uppnås såväl mål om god ekonomisk förvaltning av kommunens tillgångar, rättssäker behandling av medborgarna som premiering av kreativitet.  

Linköpingslistan kan lova att den här typen av övergrepp mot enskilda medborgare som vi sett i dessa tre ärenden, kommer vi inte tillåta i fortsättningen.