Svar på "Försvara rätten att få göra abort" (11/8):
Tack vare bland annat Annika Strandhäll, förbundsordförande S-kvinnor, och Camilla Egberth, distriktsordförande S-kvinnor i Östergötland, har viktiga etiska frågor, till exempel synen på fostrets/det ofödda barnets rätt till sitt liv i relation till kvinnans beslut under tidig graviditet och samvetsfrihet inom yrkeslivet, fått en framträdande plats i den politiska debatten, så även i Corren.
Att etiska frågor lyfts är bra och måste alltid välkomnas. Det gör ett samhälle mer ömsint och omsorgsfullt.
Social- och välfärdslagstiftning är en nationell angelägenhet, alltså inget som EU beslutar över eller ens skall lägga sig i, detta utifrån EU-fördragens kompetensfördelning mellan unionen och nationell lagstiftning.
När nu frågan om fosterfördrivningar och aborter diskuteras flitigare än vad den har gjort i Sverige på kanske ett halvt sekel, vilket ett så livsviktigt ämne förtjänar, bör ingen glömma bort att det parti som Alf Svensson satt en omistlig och bestående prägel på, Kristdemokraterna, i principprogrammet lyfter fram att svensk lagstiftning bygger på principen om två skyddsvärda individer: kvinnan och hennes självbestämmanderätt över inledningen av sin graviditet samt dessutom den ofödda flickans eller pojkens rätt till att få sitt eget liv skyddat av lagen.
Högsta domstolen i USA har sedan 1973 och fram till nu sommaren 2022, då det gamla beslutet upphävdes, givit en allmän juridisk rätt i hela landet till att avbryta en graviditet och släcka fostrets fortsatta liv – och det utan att, som i svenska lagen, bygga på principen om två skyddsvärda individer eller att det anges några veckogränser när fostret omfattas av lagens skydd för sitt eget liv.
Praxis har därför blivit att i delstater styrda av Demokraterna tillåts aborter långt fram i graviditeten som till sjunde månaden, det vill säga till vecka 30. Detta är i svensk media nästintill aldrig uppmärksammat, och därmed för svensk allmänhet okänt.
Än mindre rapporterat är att USA-demokraterna i sju delstater samt i huvudstaden Washington, D.C., drivit igenom att fostrets liv tillåts att släckas fram till den naturliga förlossningen, alltså till och med vecka 40: i Vermont, New Hampshire, New Jersey, Colorado, New Mexico, Oregon och Alaska.
Detta kan jämföras med Sveriges vecka 18 och i övriga Norden vecka 12, varefter det ofödda barnets liv ges lagens skydd tack vare bland annat S-partierna.
Samvetsfrihet inom yrkeslivet är något som ingår i de av Sverige undertecknade, och därmed lagligt bindande, Europakonventionens artikel 9 och i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 18. Inte minst inom till exempel journalistkåren är detta en viktig princip och integritetsfråga, att inte behöva utföra journalistiska arbetsuppgifter som strider mot det egna samvetet.
Att viss vårdpersonal runt om i världen, förstås även i Sverige, åberopar samma rätt till samvetsfrihet för att slippa släcka ett ofött barns liv är därför ej unikt inom yrkeslivet.
S-kvinnor jobbar för medmänsklighet och etisk medvetenhet. Det vet jag. Medmänsklighet och ett inkännande lyssnande till varandra behöver vi mer av i vårt älskade Sverige.