Vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden

Det här är på allvar. Regionerna larmar om omfattande besparingsåtgärder såsom nedläggningar av hela sjukhusavdelningar och omfattande uppsägningar av sjukvårdspersonal, skriver debattörerna.

Kostnadskrisen får inte leda till en förvärrad sjukvårdskris. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna, skriver debattörerna.

Kostnadskrisen får inte leda till en förvärrad sjukvårdskris. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna, skriver debattörerna.

Foto: Wavebreak Media LTD/Mostphotos

Debatt2024-01-03 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Välfärden har inte haft det så här tufft sedan 90-talskrisen. På samma sätt som inflationen gröper ur hushållens plånböcker, urholkar den även kommunsektorns kassor. Den SD-styrda regeringen har valt att inflationsskydda höginkomsttagare men inte den viktiga vården.

Underskotten och nedskärningarna når rekordnivåer. Varsel, uppsägningar och anställningsstopp sker i region efter region. SD-regeringen skjuter ifrån sig ansvaret för finansieringen av välfärden och sätter vården på svältkur. Det leder till en sjukvårdskris.

Allra sämst är nämligen läget i vården. Alla regioner utom Gotland väntas gå med underskott 2023. Under 2024 blir det ännu tuffare med den budget som den SD-styrda regeringen nu lägger fram. 

Sjukvården är på många håll hotad. Östgötsk sjukvård är bland de hårdast drabbade. Här går regionen mot ett minusresultat på hisnande 1,6 miljarder för i år. Här ska personalkostnaderna minskas med motsvarande 600 miljoner kronor. 

Det här är på allvar. Det här innebär risker för patienter och personalens arbetsmiljö. Regionerna larmar om omfattande besparingsåtgärder såsom nedläggningar av hela sjukhusavdelningar och omfattande uppsägningar av sjukvårdspersonal. De resurser som SD-regeringen skjuter till i generella och riktade statsbidrag till välfärden för 2024 räcker inte för att kompensera för kostnadskrisen. 

I det här läget måste varje skattekrona i välfärden användas till att höja kvaliteten och behålla personalen. Marknadiseringen har inneburit försämrade arbetsvillkor för de som arbetar inom välfärden, att vården splittras upp och att plånboken styr allt mer bort från patienternas behov. Marknadiseringen kostar också stora summor – som ytterligare minskar resurserna till vården.

Vi socialdemokrater väljer en annan väg. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Kostnadskrisen får inte leda till en förvärrad sjukvårdskris. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna. Satsningarna på svensk sjukvård föreslås fördubblas jämfört med regeringens för år 2024. 

Jag har full respekt för att besluten är svåra att fatta för de styrande i M, KD, L i samverkan med SD. Frågan är dock vad som gjorts för att förbättra situationen? Vilka insatser har gjorts för att påverka partikamraterna i riksdag och regering för att öka statsbidragen för mer resurser till vården? Finns det någon vilja att ta tag i marknadiseringen genom de vårdval som innebär att vården blöder ännu mer?