I rankingen med 165 länder totalt hamnar bara länder som Finland, Norge, Kanada och USA under Sverige. Bottenplaceringen beror på att indexet viktar ekologisk hållbarhet högt och den mäts som konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp per capita samt materiellt fotavtryck.

Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för vår framtida existens. Vi kan inte förbruka mer än vad jorden ger av avkastning. Debatten och handlingen är nu så inriktade på att få ner koldioxidutsläppen att det ekologiska fotavtrycket glöms bort. Det är snarare så att riktningen går mot ett ökat avtryck för att få ner koldioxidutsläppen. Det byggs gigantiska batterifabriker, enorma vindkraftparker och nya gruvor och kärnkraftverk är på agendan. Lösningen är inte storskalighet. Vi behöver i stället minska vårt ekologiska fotavtryck. Vi behöver känna och leva efter jordens gränser och samspela med den.

Vi har länge levt efter ledorden: större och besegra, bekämpa och tämja naturen.

I kemijordbruket minskar efter hand mullhalten i jordbruksmarken vilket innebär att den blir på sikt obrukbar och den biologiska mångfalden reduceras. Nu hör man från forskning att det viktiga är att odla jorden och tillföra bland annat organiskt material och se till att mikroorganismerna trivs. Det är en förutsättning för att växterna ska frodas. Ett sätt att kolla hur jorden mår är att gräva ner ett par kalsonger och se om den förmultnar under ett år, när mikroorganismerna har gjort sitt. Då är jorden okej för odling.

Svampar är livsviktiga för vår existens och inte minst i skogsbruket. Träden bildar symbios med svamparna. Dess mykorrhiza förser träden med vatten, mineraler, förlänger rottrådarna och gör det möjligt för träd kan kommunicera med varandra om exvis fara hotar. Svamparna binder också kol. Detta samspel raseras helt när man avverkar skogen och bildar kalhyggen. Denna kunskap och insikt måste påverka hur skogen sköts. 

Ginger Dosier odlar material till golvplattor som är starkare än cement för att bland annat minska klimatavtrycket. Hon säger: ”Jag studerade cement noga och hittade svaret i naturens eget sätt att forma hårda material, som koraller och snäckor genom karbonisering och med hjälp av bakterier, utan att bryta och bränna kalksten”.

Jag är säker på att denna ekologiska inriktning att förstå och ta efter hur naturen fungerar kan tillämpas på många områden i vårt samhälle. Vi behöver utveckla ett relationellt förhållningssätt och samspela med naturen för att minska det ekologiska fotavtrycket, öka den biologiska mångfalden och på det sättet minska koldioxidutsläppen.