Bland alla planeter i vårt solsystem, ja i universum, vet vi bara denna enda jord, vår jord, som har en atmosfär och betingelser som möjliggör liv. Vatten, växter, däggdjur, fåglar. Här finns komplexa ekosystem som likt ett pussel har perfekt balans. Under årmiljoner har systemet finslipats och är under ständig utveckling. En blandning av djungel, våtmarker med många arter, barrskog, vilda däggdjur etc.
Så har det sett under lång, lång tid.
Sakta utvecklades hominoiderna. De gjorde inget särskilt väsen av sig men spreds långsamt över världen och blev alltmera lika homo sapiens, människan av idag. Förfäder som var någorlunda lika oss har funnits ett par hundra tusen år, säger forskningen.
Vi blev allt flera och bredde ut oss över världen. Vi började plöja jorden, äga mark och bygga städer. Det gjorde ju ingenting, vi var ju inte så många.
Vi kastade vårt avfall rakt ut i naturen, men innan vi uppfann komplexa material och började pumpa olja ur marken var ju avfallet av biologiskt ursprung så det bröts ned efterhand.
Industrialismen satte fart på 1800-talet och exploderade århundradet efter. Vi hade redan hämtat mineral från gruvor under hundratals år, men nu behövde vi desto mera. Och återuppbyggnaden efter världskrigen krävde mycket material.
All produktion som kunde utföras med hjälp av så mycket uttag från naturen gjorde oss välbeställda.
Och vem vill avstå från det?
Nu har vi blivit närmare åtta miljarder människor på jorden varav uppskattningsvis en tredjedel bor i den rika delen av världen. Totalt behöver vi mycket mat och mycket hög levnadsstandard, tycker vi. Vi fortsätter utnyttja jordens resurser, så till den grad att vi globalt tar ut dubbelt så mycket som vad jorden kan återuppbygga under ett år. Här i Sverige ligger den siffran på tre gånger så mycket.
Skogarna omvandlades till granåkrar, åkrarna blev stora monokulturområden, städerna har inte slutat breda ut sig.
Samtidigt har vi fortfarande inte förstått att våra konstruerade material inte kan brytas ned av naturen, så vi fyller haven med plast och sötvattnen med gifter och för mycket näringsämnen och blir sedan förbryllade när biotoperna tar stryk.
Vår tidsålder har döpts till antropocen för att det är den tidsålder då människan tar över jorden och naturen.
Det vi inte förstår är att vi är beroende av naturen, så när vi tar död på den, tar vi också död på oss. Och naturen är den oskyldiga.
Klimatet är inte ens nämnt här. Klimatförändringen är inte bara ett hot att vänta, den är här och påverkar oss kraftigt. Döda fåglar regnar från himlen i Indien, torka dödar liv och förstör skördar, bränder ödelägger stora områden och städer, vattnet sinar.
OCH VI KLAGAR ÖVER ATT FLYGET INTE GÅR SOM DET SKA TILL SEMESTERORTER!
Inte ett seriöst försök att bromsa koldioxidutsläppen har gjorts. Man väntar på att tekniken ska lösa allt i framtiden. Framtiden är här och vi kommer inte att klara att bromsa temperaturökningen till tre eller fyra grader heller.
Grattis mänskligheten, vi förgör oss själva av ren girighet
Så oerhört korkat.