Bland småföretagen i Sverige är det nio procent som menar att kriminalitet är det allra största hindret i deras verksamhet. Det visar Enterprise Survey, en global undersökning gjord av Världsbanken och där även svenska företagare tillfrågats. Ytterligare åtta procent svarar att det största problemet är illegal konkurrens av verksamheter som har svart arbetskraft, som kringgår lagar och regler.

Brottslighet handlar inte bara om kriminella som stjäl, vandaliserar och genomför inbrott, till det kommer den informella sektorn med verksamheter som ofta är kopplade till kriminella ligor och som konkurrerar med de laglydiga företagen. Kriminalitet är ”big business” i Sverige och det finns affärsverksamheter som de kriminella investerar i. En hel del verksamheter i Sverige drivs med investeringar från kriminella ligor, och verksamheterna är också kriminella i grunden. Det finns ingen samlad bild av hur denna kriminella verksamhet brett ut sig i Sverige men mycket tyder på att den är vanlig inom till exempel byggsektorn och restaurangverksamhet.

En debatt om hur man kommer åt den informella sektorn förs knappt i Sverige. Kunskaper om hur den informella konkurrensen slår mot de laglydiga saknas i grunden. Att kriminella investerar i många svarta affärsverksamheter känner vi igen från maffia-serier på tv, men insikten att det ser ut också så i Sverige har inte sjunkit in.

Det är dags för ändring. Politiken behöver läggas om rejält, så att det lönar sig betydligt mera att driva laglydiga företag och samtidigt blir det mindre lönsamt att ägna sig åt stölder, fusk, utpressning och svartarbete. Sverige har en myriad av myndigheter, som tynger ned de laglydiga företagen med pappersarbete samtidigt som man ibland ser mellan fingrarna för kriminell näringsverksamhet.

Småföretagen är särskilt pressade, eftersom de påverkas starkt av både den direkta och indirekta kriminaliteten. Verksamheter som drivs av kriminella, med svartarbete och utan respekt för lagar och skatter, konkurrerar ofta direkt just med de små företagen. Men politiken är inte hela svaret, det krävs även solidaritet i näringslivet. Stora beställare av till exempel infrastruktur måste sluta blunda för underleverantörer med svartarbete.

Det första steget är en öppen debatt, att fler förstår att småföretagen pressas av både den direkta och indirekta kriminaliteten. Det var småföretagens viktigaste valfråga, där politiken har möjlighet att främja de legala jobben över de illegala. Men nödvändiga reformer kommer inte till, och vi ser att varken media eller politiker ens är medvetna om problemens vidd. Kriminalitet är illegal affärsverksamhet, som sker på bekostnad av de laglydiga företagen. Det första steget mot ett tryggare Sverige, är att öppet erkänna hur många av Sveriges småföretag möter både den direkta och indirekta kriminaliteten i sin vardag.

Vår huvudpoäng är att många småföretagare pressas av den direkta kriminaliteten, medan många andra pressas av svartarbete – i de många illegala verksamheter som de kriminella investerar sina pengar i. 

Det är viktigt att lyckas med förändring här, så att småföretagen blir trygga, och kan växa med de jobb som krävs för att trycka tillbaka utanförskapet. Den informella sektorn är också där de kriminella gängen investerar sina pengar, politiken måste förstå hur det hela hänger ihop för att kunna skapa reell förändring. Detta perspektiv är viktigt att Sveriges nya regering har med sig – för att på allvar kunna stärka de laglydiga företagens villkor.