I dagarna är det 80 år sedan de sista romska fångarna mördades i koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. 4 200 barn, unga, gamla – borta på några timmar.
”Den här natten – skräcknatten – gjorde de motstånd mot bödlarna, som tvangs nedkämpa dem en och en. Barnen slank undan, kvinnorna grät, männen slog tillbaka. En natt av tumult, vidrigheter, blod och mardröm. På morgonen var luften fylld av den specifika aska som man bara kan finna i Auschwitz värld. När de brände ögon och själar.”
Så beskrivs massakern på romer natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 av den judiske fången Elie Wiesel, förintelseöverlevande, författare och fredspristagare.
Men kunskapen om folkmordet på romer under Förintelsen är fortfarande låg. Vi vet inte ens hur många som mördades. Forskarna tror mellan 250 000 och upp till en halv miljon.
Varför vet vi då så lite?
Romer var en osynliggjord minoritet som ofta levde utanför samhället, utpekade som kriminella och smittospridare. Många romer sköts i skogar och byar. De som hamnade i läger förblev osynliga och namnlösa.
Efter krigsslutet fortsatte diskrimineringen. Majoritetssamhället var måttligt intresserat av att dokumentera de övergrepp som drabbat den romska befolkningen och det saknades etablerade romska organisationer som kunde ta vara på enskilda romers upplevelser.
Romska överlevande tilläts heller inte söka skydd någon annanstans än i sina ursprungsländer. I Sverige rådde inreseförbud för romer fram till 1954. Trots det lyckades ett fåtal ta sig hit.
De överlevande som var villiga att dela med sig av sina upplevelser, tystnade ofta när det visade sig att ingen ville lyssna. Många valde att tiga och gå vidare med sina liv.
Tystnaden fick allvarliga konsekvenser. Unga romer idag känner ofta inte till sin egen historia. Hos många finns ett uppdämt behov av att ta reda på mer om vad som hände deras släktingar.
Forum för levande historia arbetar för att öka kunskapen om folkmordet på romer under Förintelsen. Med utställningen ”Det tysta arvet”, som tagits fram i samarbete med journalisten Monica Hirsch, fotografen Maja Kristin Nylander och Levande historia i Göteborg, och som visas på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm under minnesdagen, lyfter vi fram vittnesmål om folkmordet.
Vi genomför även hågkomstresor till Förintelsens romska minnesplatser i Polen, i augusti i år med romska brobyggare, ungdomsledare och modersmålslärare.
Tyvärr är negativa attityder och fördomar mot romer utbredda i samhället – än i dag, För att motverka det fortbildar vi lärare och andra offentliganställda om antiziganism och andra former av rasism.
Men mer behöver göras. Att hålla minnet levande är en viktig del. Den 2:a augusti högtidlighåller vi minnet av folkmordet för att hedra alla de romer som föll offer och stödja dagens romer i kampen för upprättelse och erkännande.