Vården har hamnat på efterkälken när det gäller patienter med hjärtsjukdomen förmaksflimmer trots att Sverige oftast har välfungerande hjärtsjukvård.
I Sverige har över 370 000 personer diagnosen förmaksflimmer – i Region Östergötland har 17 017 diagnosen – och med uppskattade mörkertal är siffran betydligt större. Var fjärde person över 40 år beräknas få förmaksflimmer någon gång i livet.
Obehandlat eller underbehandlat förmaksflimmer ökar risken för hjärtsvikt och stroke.
Förmaksflimmer kräver vanligen läkemedelsbehandling, dels för att lindra symtomen och dels för att minska komplikationsrisken. Första prioritet är blodproppshämmande läkemedel för att förebygga stroke och dödsfall.
Många patienter med förmaksflimmer har svåra symtom som påverkar livskvalitet och vardagsliv där det för vissa leder till långvarig sjukskrivning. Men med effektiv symtomlindrande behandling med läkemedel som
stabiliserar hjärtats rytm (antiarytmikum) kan situationen förbättras.
Tyvärr visar en genomgång av patientregistret att förskrivning av läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm inte stämmer överens med Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av förmaksflimmer. Generellt är förskrivningsnivån av läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm låg i Sverige om man antar att hälften av alla patienter har icke-permanent flimmer och att ungefär två tredjedelar av dessa har symtom.
Genomgången visar även att regionala skillnader i förskrivningsnivå finns. Exempelvis är sannolikheten att en patient med förmaksflimmer får läkemedelsbehandling för symtomlindring (klass I eller III antiarytmikum)
nästan dubbel så hög för boende i Dalarna, Värmland eller Uppsala, jämfört med personer som bor på Gotland, i Kalmar eller Östergötland.
En internationell metaanalys visar att strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer halverar dödligheten i den här patientgruppen och att det minskar hjärtkärlrelaterad sjukhusvård med hela 40 procent. Strukturerat omhändertagande innebär bland annat god följsamhet till gällande riktlinjer avseende blodproppshämmande och rytmreglerande läkemedel samt utbildning av patienter med förmaksflimmer och derasnärstående.
Patientutbildning är en hörnsten i personcentrerad vård, vilket Riksförbundet Hjärt Lung lyfter i den intressepolitiska plattformen "Sedd i vården" och genom patientutbildningen "Aktiv med förmaksflimmer" som tagits fram tillsammans med vården.
Tyvärr avslöjar en ny undersökning, genomförd av Riksförbundet Hjärt Lung, att det idag bara finns fungerande verksamhet gällande strukturerat omhändertagande av den här patientgruppen i 8 av Sveriges 21 landsting och regioner – och inte ens alla de 8 fungerar som de ska, 1 av de 8 har haltande verksamhet på grund av personalbrist.
Enligt vår nationella medlemsundersökning upplever 4 av 10 att de inte har fått tillräckligt med information om förmaksflimmer och att endast 1 av 10 fått erbjudande om utbildning om förmaksflimmer.
I Region Östergötland svarade 19 procent att de blivit erbjudna utbildning om förmaksflimmer, bättre än det nationella snittet men fortfarande en för låg siffra.
Vi hoppas att Region Östergötland växlar över till strukturerat omhändertagande av förmaksflimmerpatienter för att reducera antal dödsfall och lidande, minska trycket på sjukvården och spara på den redan ansträngda sjukvårdsbudgeten.
Inger Ros
förbundsordförande Riksförbundet Hjärt Lung
Jan Inge Ogenfalk
ordförande länsföreningen Hjärt Lung Östergötland