Det kan se vackert och trivsamt ut för oss människor, men det har visat sig att ljusföroreningar får allt större negativa effekter på människors hälsa, växter och djur. Det är även en bidragande orsak till insektsdöden.
Växlingen mellan dagsljus och nattmörker är den faktor som varit mest stabil i miljarder år under jordens historia. Därför är det inte konstigt att både ekosystem och människans ämnesomsättning är uppbyggda kring denna dygnsrytm.
Med gatubelysning, fasadbelysning, julpynt, trädbelysning och annat rubbar vi nu denna uråldriga rytm över hela världen. Det är först under de allra senaste decennierna som diskussionen om ljusföroreningar har kommit upp, och forskningen börjat ta fram kunskap om vad det gör med oss och andra levande varelser.
I många länder, bland andra Frankrike och Tyskland, börjar regleringar av belysningen införas för att begränsa ljuset nattetid. Och det finns många olika åtgärder att ta till för att minska de negativa effekterna utan att förlora de positiva.
Vi vinner trygghet genom väl utformad belysning, inte genom allt mer och starkare sådan.
Det kan vara att bara belysa en sida av en byggnad så att övriga sidor kan utnyttjas av nattlevande djur. Att lysa upp fönstren inifrån istället för att sätta uppåtriktade strålkastare mot fasaden är ett annat sätt, och i årets Vinterljus kunde vi se hur effektfullt det kan bli.
Det innebär också att skärma av armaturer uppåt och rikta ljuset nedåt istället – här finns goda exempel i Lektorshagen. Mitt i denna avskärmade belysning står dock uppåtriktade strålkastare.
Närvarostyrning, varmare ljusfärger och tidsstyrning är andra möjligheter. Att släcka alla sina lampor hemma, ute och inne, när man går till sängs är en enkel sak att börja med.
Runt om i Östergötland finns flera fladdermusarter som är nära hotade, bland annat fransfladdermus, nordfladdermus och brunlångöra. De har minskat i antal på senare år just på grund av ökad belysning.
Sedan länge har det talats om så kallade gröna korridorer för djurlivets skull, för att djur ska kunna förflytta sig mellan naturområden.
Nu börjar man inse att även mörkerkorridorer behövs, där nattaktiva arter kan förflytta sig i lugn och ro mellan större mörka områden.
För människans skull kan mörkerreservat, gärna i kombination med tystnad, vara platser för återhämtning och upplevelser. Sådana reservat kan även bidra till att bevara fler arter för att kunna behålla robusta ekosystem i framtiden.
Stjärnhimlen med Vintergatan är något som många människor aldrig får se numera. I Europa och Nordamerika lever 99 procent av befolkningen under en ljusförorenad himmel där bara de ljusstarkaste stjärnorna syns.
Det naturliga ljuset rymmer så mycket skönhet som det artificiella aldrig kan ge. Mörker ute i naturen med ljus från stjärnhimmel, norrsken och måne kan vara alldeles magiskt. Men det har blivit en lyxvara som inte längre är så lättillgänglig.
Om vi skulle ta oss tid att gå ut mitt på dagen och få dagsljus, skulle vi då lättare kunna välkomna det vilsamma och lugnande mörkret på natten? Tills vi får svaret på den och andra frågor har vi mycket att vinna på att anpassa belysningen nattetid.