Metangas är en ungefär åttio gånger kraftigare växthusgas än den koldioxid som i dag ofta dominerar klimatdebatten. Minskade metanutsläpp ger därför betydligt större klimatnytta än motsvarande koldioxidminskning.
De globala utsläppen av metan kommer bland annat från utvinning av fossil energi och metanutsläpp är soptippar. Där bryts organiskt avfall ner i en syrefattig miljö och bildar just metan. Kombinationen bristande avfallshantering och ökade avfallsmängder i stora delar av världen är en viktig orsak till det ökade fokuset på metanets klimatpåverkan.
Sverige är världsledande när det gäller att reducera metanutsläpp från avfallshantering. Vi har sedan 2004 ett förbud mot att deponera organiskt avfall på soptipp. I stället energiåtervinns avfall som inte kan materialåtervinnas till el och värme i våra kraftvärmeverk. Tack vare Tekniska verken är Linköping världsledande på detta område. Ett 20-tal svenska kommuner skickar i dag sitt restavfall till Linköping för energiåtervinning, men också flera norska och brittiska avfallslämnare. På så vis undviks avsevärda metanutsläpp som annars skulle uppstått om avfallet i stället hamnat på tippen. Under 2020 bidrog Tekniska verken till att reducera de globala utsläppen av växthusgaser med närmare 700 000 ton.
En annan Linköpingsverksamhet som reducerar utsläppen av metan är produktionen av biogas och biogödsel. Utan ”gröna påsen” hade Linköpingsbornas matavfall bidragit till ökade metanutsläpp. Nu blir våra potatisskal och ruttna äpplen i stället värdefull energi för industri, lokaltrafik och tunga transporter. Enligt FN har metanutsläpp från avloppssystem mycket stor klimatpåverkan. I Linköping rötar vi sedan fler decennier vårt avloppsslam till biogas. Det som är en klimatbelastning i många andra länder är hos oss i stället en klimatpositiv resurs.
Att våra metanutsläpp är låga innebär inte att vi kan vara nöjda. Det finns fortfarande stora utsläppskällor att påverka. Till exempel skulle vi kunna bli bättre på att göra biogas av gödsel från lantbruket. För att biogasproduktionen ska ta fart på de östgötska gårdarna behövs stöd för investeringar och teknikutveckling. Vi skulle också kunna bygga ut kapaciteten att energiåtervinna restavfall, men tyvärr tenderar dagens skatter och styrmedel att fokusera på utsläppen från kraftvärmeverkens skorstenar snarare än den klimatpåverkan som undviks globalt. Nyckeln till reducerade metanutsläpp är att koppla ihop olika samhällssektorer, till exempel avfallshantering och energiproduktion på det sätt som vi i dag gör i Linköping. Vi får hoppas att överenskommelsen i Glasgow bidrar till en klimatpolitik som främjar just det.
Vår gamla devis ”Tänk globalt, handla lokalt” är nu viktigare än någonsin tidigare. Därför innehåller Tekniska verkens budget 2022–2026 klimatinvesteringar på nästa 3 000 miljoner kronor. Nu behöver därför också staten möta upp med lagar och regler som stödjer denna utveckling.