Vad är det som tar sådan tid med Ostlänken?

Vi är i denna situation på grund av många decennier av underfinansiering av järnvägen och annan infrastruktur, skriver debattören.
Vi är i denna situation på grund av många decennier av underfinansiering av järnvägen och annan infrastruktur, skriver debattören.

Ostlänken kan mycket väl vara ett av de mest illa skötta infrastrukturprojekten i modern tid från politiskt håll, skriver debattören.

Debatt 6 oktober 2022 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trafikverket har redan för fem år sedan tagit bort höghastighetståg som alternativ för Ostlänken. 2017 så satte de högsta hastighet på 250 km/h på sträckan Järna–Linköping. Så det är tänkt för helt "vanliga" snabbtåg av den typen som SJ har och håller på att få levererade. Vad jag vet så har inte detta ändrats och ingen förväntar sig det heller vad jag vet.

Det finns därmed inga planer för höghastighetståg, men det finns ett uppenbart behov av högre kapacitet i järnvägsnätet vilket varit känt i decennier. Inga system fungerar i längden med att prestera på eller nära max och när problem väl uppstår sprids det som en kaskad genom systemet och riskerar att lamslå all verksamhet.

Ostlänken kan mycket väl vara ett av de mest illa skötta infrastrukturprojekten i modern tid från politiskt håll. Tanken väcktes redan 1989 och även om det inte skett aktivt arbete under hela perioden så har det gått åt massor av tid och pengar på grund av denna kapitala oförmåga att i tid sitta ned och enas, dels om det ska genomföras och om det ska det, dels säkerställa finansieringen.

Västra stambanan byggdes för 160 år sedan och tog sex år att genomföra och den sträckan är mycket längre än den mellan Järna och Linköping. Södra stambanan är ännu längre, men tog inte mycket längre tid att bygga. Jag säger inte att det är jämförbart med i dag då vi inte skulle sätta några tusen personer att bygga hela järnvägsnätet mer eller mindre för hand.

Det finns som jag ser det två grundläggande frågor att besvara när det gäller Ostlänken och alla andra infrastrukturprojekt. Det första är, finns det ett behov av utökad järnvägskapacitet mellan Järna och Linköping? Det andra är, går det att räkna hem projektet i enlighet med vedertagna samhällskalkyler och nationalekonomiska beräkningar?

Är svaren på båda frågorna ja är det ett ännu större politiskt misslyckande att det skötts så illa som det gjort under alla dessa år. För det enda som stått i vägen är i så fall illvilja, antingen politiskt som fått partier att säga nej under årens lopp bara för att de kunnat eller ekonomiskt att inte kunna fullt finansiera projektet från dag ett bara för att hålla Sverige fast i den ekonomiska tvångströja som är det finanspolitiska ramverket.

För oss som bor längs sträckan så är svaret på den första helt självklart ja. Den andra frågan finns det säkert en myriad av nationalekonomer och liknande som kommit fram till väl underbyggda och objektiva svar många gånger under projektets lopp och hade svaret varit ett ljungande nej så kvarstår behovet i alla fall och det behöver lösas, Ostlänk eller inte.

Vi är i denna situation på grund av många decennier av underfinansiering av järnvägen och annan infrastruktur. Som i många andra exempel i livet så kostar det mer ju längre man väntar, men i fallet av viktig infrastruktur och andra samhällsviktiga investeringar som järnväg, elproduktion och distribution, vägar, bostäder, skolor, sjukhus med mera så måste det alltid vara prioriterat och finansierat.

Vad är det som är problemet? Vad är det som tar sådan tid?

Det är frågor som jag tror många i landet frågar sig själva. Antingen ska den byggas och då ska den finansieras till fullo, byggas och ägas av det allmänna till medborgarnas gagn. Om det gick att bygga stambanor för hand för 160 år sedan så borde det rimligtvis kunna gå att genomföra i dag, även om vi naturligtvis tar längre tid på oss och relativt sätt gör det till en mycket högre kostnad.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa