Vi har blivit starkt berörda av de senaste rapporterna om besparingar inom skolans område. Oavsett vilken skola som drabbas av besparingar innebär det större svårigheter att ta sig an arbetet med eleverna, deras trygghet, mående och måluppfyllelse. För vissa skolor är det här en betydligt svårare utmaning än andra.
Vi frågar oss därför, vad är syftet med den stora besparingen på Skäggetorpsskolan (Corren 5/12)?
Skäggetorpsskolan ligger i ett nationellt klassat utsatt område. Ett område som präglas av utanförskap men där skolan är en ljuspunkt, ett hopp för eleverna som går där och ett starkt hopp för deras föräldrar. Nästan alla elever har flerspråkig bakgrund och många av eleverna är nyanlända.
Personalen som finns på skolan har gett sitt yrkesliv till dessa elever, de flesta har arbetat länge, en del mycket länge på Skäggetorpsskolan, och deras kompetenta, målmedvetna arbete har gett eleverna framtidstro och framtidshopp.
Just i Skäggetorp är skolan särskilt viktig. Anna Ekström, utbildningsminister, sade i Ekots lördagsintervju i P1 så sent som 7/12, att målet med hennes arbete är att förändra förutsättningarna för ökad likvärdighet mellan skolorna i landet men också att fortsätta arbeta kompensatoriskt för likvärdighet med särskilda satsningar på personal och elever i just sådana skolor som Skäggetorpsskolan. Utbildningsministerns målsättningar är tydliga – det är inte Linköpings kommuns.
Emma Leijnse, journalist och författare av boken "Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen" menade i en föreläsning nyligen att pengar och lärare måste fördelas efter behov för att alla elever i svensk skola ska nå läsförmåga.
PISA-undersökningen, vars resultat också de kom i förra veckan, synliggör att skillnaden i läsförståelse mellan svenskfödda elever och utlandsfödda elever är i Sverige störst i hela OECD. Hur menar politikerna att läsförmågan bland eleverna på Skäggetorpsskolan ska öka med minskade kompensatoriska insatser?
Anna Kaya, sva-lärare och medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andra språk, tydliggör att spridningen i språk och kunskaper bland eleverna kan vara gigantisk i skolor som Skäggetorpsskolan och den utmaningen möter personalen varje dag och vi vet att de sliter och lyckas.
Hur menar politikerna att personalen på skolan ska orka driva sitt viktiga arbete utan riktade resurser och utan att känna att ni tror på dem och att ni tror på de elever som går på skolan? Att just dessa elever har en framtid och att det finns hopp för dem?
Risken som många pekar på, både forskare och andra debattörer, är ju annars att denna grupp barn och unga hamnar i utanförskap vilket i ett utsatt område starkt kan kopplas till kriminalitet.
Se därför till att eleverna på Skäggetorpsskolan får den undervisning och det stöd de har rätt till, utbildningen är deras hopp. Hjälp dem istället för att ta ifrån dem deras framtid.
Kerstin Johnsson
Kajsa Andersson Lundblad
Före detta rektorer på Skäggetorpsskolan