Ungas privatekonomi – en kris som behöver förändring

Efter flera år av stigande inflation och höga räntor kämpar många unga vuxna med att få sin privatekonomi att gå ihop. Enligt statistik från Kronofogden ökar antalet skuldsatta unga stadigt, skriver Unga Aktiesparare Linköping.

För att undvika att fler unga hamnar i skuld, upplever ekonomisk stress och saknar grundläggande ekonomiska kunskaper, krävs förändringar, skriver Unga Aktiesparare Linköping.

För att undvika att fler unga hamnar i skuld, upplever ekonomisk stress och saknar grundläggande ekonomiska kunskaper, krävs förändringar, skriver Unga Aktiesparare Linköping.

Foto: Anders Wiklund/TT

Debatt2024-12-05 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag är svenskarnas skulder de tredje högsta i EU, med ett skuldberg som fortsätter växa. Statistiska centralbyrån rapporterar dessutom att nästan var fjärde ung vuxen saknar möjlighet att hantera en oväntad utgift på 13 600 kronor – en trend som ser ut att förvärras.

Samtidigt visar det sig att unga har stora kunskapsluckor inom privatekonomi. En studie från Institutionen för psykologi i Lund, där unga vuxna (18–29 år) fick svara på tre grundläggande frågor om inflation, ränta och risk, visar att endast var femte svarade rätt på alla frågor – medan ungefär lika många svarade fel på samtliga.

Den ohållbara situationen gestaltas också i ungas inställning och förhållande till privatekonomi. Sex av tio unga har en ekonomisk stress, och många känner sig osäkra kring långsiktigt sparande, investeringar och börsen. 

Många unga påverkas starkt av den konsumtionskultur som råder i dag, särskilt genom sociala medier. Detta skapar en frestelse till impulsköp som i många fall kan leda till privatekonomiska svårigheter. För att hantera en tillfällig ekonomisk brist väljer vissa att handla på kredit för att skjuta upp betalningarna. Men i stället för att lösa problemen riskerar detta att skapa en snöbollseffekt, där skulderna växer och blir allt svårare att hantera.

En bidragande orsak till den ohållbara situationen är den bristfälliga undervisningen av privatekonomi i grund- och gymnasieskolan. Skolan misslyckas ofta med att ge unga de verktyg de behöver för att hantera sin ekonomiska framtid, vilket får negativa konsekvenser både för individen och för samhället i stort. Dålig privatekonomi är dessutom ofta kopplad till psykisk ohälsa, vilket gör frågan ännu mer angelägen.

För att undvika att fler unga hamnar i skuld, upplever ekonomisk stress och saknar grundläggande ekonomiska kunskaper, krävs förändringar, anser vi i Unga Aktiesparare Linköping. I dag gör bland annat organisationen Ung Privatekonomi fantastiskt arbete med att informera, undervisa och lära ut om privatekonomi. Skolan har en central roll att spela och det är glädjande att den nya läroplanen nästa år ska innehålla mer undervisning i privatekonomi. Det är också positivt att unga får allt större intresse för privatekonomi, och att många vill lära sig mer. 

Men vi anser att det inte räcker. Privatekonomi bör också erbjudas som ett individuellt val för elever som vill lära sig, oberoende av gymnasieprogram eller bakgrund. Att införa privatekonomi som ämne kan bidra positivt i att bland annat förebygga skulder. Unga behöver kunskap i mycket mer, såsom pensionssparande, försäkringar och lån. Det är en investering i ungas framtid och för samhället i stort. 

Frågan om en sund eller “hälsosam” privatekonomi bör lyftas med jämna mellanrum, för det påverkar oss direkt och indirekt på daglig basis. Förutom skolans centrala roll har föräldrar ett viktigt ansvar. Man kan med fördel börja prata med sina barn om sparande redan i tidig ålder, för att rusta dem bättre för framtiden. 

Unga Aktiesparare arbetar hårt för att sprida kunskap om hållbart sparande, kloka investeringar och andra viktiga aspekter inom privatekonomi. Tillsammans kan vi bygga en framtid där unga har kontroll över sin ekonomi och slipper onödig stress.