Radioprogrammet Kaliber i P1 illustrerar i sitt inslag 17/2 hur olegitimerade underläkare före AT gång på gång får gå primärjour utan patientansvarig legitimerad läkare på plats att rådfråga – ibland med allvarliga följder.
Som nyexaminerade är vi kunniga och kompetenta, men vi behöver också handledning och möjlighet att kunna vända oss till kollegor med längre erfarenhet för att kunna göra bedömning i svåra fall.
För att få svensk läkarlegitimation ska man göra allmäntjänstgöring (AT), som är avsedd att fungera som en introduktion till yrket efter avlagd läkarexamen. I väntan på AT får nyexaminerade läkare anställning som vikarierande underläkare via särskilt förordnande från Socialstyrelsen.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort särskilda uttalanden om att det är olämpligt och strider mot Hälso- och sjukvårdslagen att vikarierande underläkare går ensam primärjour. Ändå sker det också i Region Östergötland att olegitimerade läkare går ensam primärjour och ska ta hand om patienter med akut psykisk och kroppslig sjukdom utan legitimerad kollega på plats. Nationellt uppger så många som 37 procent att de gått ensam primärjour.
Anledningen att unga läkare tvingas arbeta utan legitimation är den långa väntetiden innan AT, som beror på en brist på AT-platser. Sverige lider brist om cirka 370 AT-platser (SYLF/WSP, I väntan på AT) och förra året tillkom bara tre (3) platser i hela riket.
I region Östergötland fanns 2019 hela 139 läkare som vikarierade i väntan på AT, samtidigt som det endast fanns 68 AT-platser i hela regionen. De 68 platserna är fördelade mellan Norrköping och Linköping/Motala, med två söktillfällen om året. Man planerar att öka antalet platser till 73 per år, vilket visserligen är ett steg i rätt riktning – vi anser dock att det är ett alldeles för litet steg.
För att ge en bild av verkligheten; till en av de två AT-orterna inom regionen sökte 320 läkare – 320 sökanden till 17 platser. Av dessa 320 sökanden var 230 vikarierande underläkare – den som hade väntat längst, har väntat på AT-plats i 90 månader, och nästan var sjätte har väntat minst 18 månader.
Stort ansvar med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation, och brist på de rättigheter som finns för AT-läkare, bidrar till etisk stress och ohälsa i underläkargruppen, och leder till att många läkare funderar på att lämna läkaryrket i väntan på AT. På sikt kan detta ha en påverkan för regionens kompetensförsörjning, utöver att det här och nu hotar riskera patientsäkerheten.
Att man inte lyckats uppfylla sitt uppdrag att tillhandahålla AT-platser, tillsammans med att man låter vikarierande underläkare ta på sig ett ansvar som IVO bedömt endast legitimerade läkare skall ha, är inget annat än en signal att Region Östergötland inte prioriterar patientsäkerheten.
SYLF Östergötland genom
Anna Wikblom, ordförande
Madeleine Liljegren, ordförande SYLF