Svar på ledaren "Annie Lööf står vid ett vägskäl" (24/9):
Mattias Bred skriver i sin ledare att centerpartiet genom sin positionering som mittenparti står inför ideologiska vägskäl. Både problemen och möjligheterna kring hållningen till SD och den mittenpolitik som C:s väljarbas efterfrågar, är större än vad Bred beskriver.
Jesper Ahlin Marceta skriver i sin nypublicerade essä "Liberaler måste stärka den politiska gemenskapen" om den svenska liberalismens framtid. Den kan sammanfattas med att den ökande individualismen driver populistiska partier framför sig. Det har skapat en efterfrågan på en stärkt politisk gemenskap.
Vidare trycker den på att liberalism historiskt inte är en frånvaro från moraliska ståndpunkter och att vi bör sträva mot att införliva mer moral och gemenskap i den svenska liberalismen. Jag menar att det kräver ett fokus på en förbättrad välfärd.
Viljan att styra sitt eget liv är universell. Det kommer alltid finnas ett utrymme för liberala partier. Med SD:s framväxt finns en ökad efterfrågan på liberala krafter som värnar gemenskapen och visar vägen mot ett öppet tolerant samhälle.
Centerpartiet lever med flera paradoxer som långsiktigt är svåra att motivera. Partiet tar starkt avstånd från populism samtidigt som framför allt cuf under flera decennier drivit på för radikala individualistiska reformer, vilka göder populismen.
Positionen som mittenkraft lider av detta samtidigt som partiets ledning länge tagit tydlig position för en utökad privatisering av det offentliga. Partiets väljare föredrar S som samarbetspartner före M, vilket jag tolkar som ett vurmande för det gemensamma. Det ger ett gap mellan väljarbasen och förd politik som inte håller på lång sikt.
Globaliseringen och digitaliseringen omformar vårt samhälle. Vid alla tidigare större omvälvningar har osäkerheten kring det gett ett uppsving av populistiska krafter. Fokus på individen förstärker populistiska strömningar genom att lägga konfliktytan mellan de som gynnas av allmänna insatser och individens möjligheter. Hållningen är lika gammal som partiet och kommer ur landsbygdens förmåga att lösa problem, om inte själv så lokalt. Ska kursen ändras krävs det tydlighet.
Det finns en tydlig efterfrågan från väljarna efter en öppen, tolerant liberal kraft som verkar för en stärkt politisk gemenskap. Annie Lööf har öppnat dörren för en förflyttning i den riktningen vilket belönats av väljarna. All lyckosam förändring börjar alltid i toppen men partiet som helhet måste följa med. Ska partiet kunna behålla tillströmningen av sympatisörer genom hela valrörelsen, krävs fler tydliga positionsförflyttningar med fokus bort från individen. Det vad som står i vägen för att C ska ta steget till att nå samma storlek och politisk kraft som S, M och SD.