Svar på "Lång väntan för barn med psykisk ohälsa", 14/1.
My Eklund Saksberg skriver i en debattartikel om barn- och ungdomars psykiska ohälsa. Vi kan bara hålla med om hur olyckligt det är att många barn mår dåligt och vi tar frågan på största allvar. Vårt fokus är att kunna erbjuda hjälp i ett så tidigt skede som möjligt, och allra helst kunna förebygga ohälsan.
För att möta behovet av tidigt stöd till barn och unga som mår dåligt krävs också en nära samverkan med kommunala verksamheter, inte minst skola och elevhälsa. En överenskommelse med kommunerna, avseende samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa, har tagits fram. Detta för att gemensamt kunna ge tidiga, individanpassade insatser. För barnet eller ungdomen är det stöd och de anpassningar som kan ges i vardagen av största värde. Att skoldag och fritid möter barn och ungas behov är angeläget.
Tillströmningen av sökande till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har över en längre tid varit stor.
I mars 2018 beviljade hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel till BUP för att förbättra tillgängligheten. Det handlade bland annat om att utveckla samverkan med 1:a-linjen-verksamheter som till exempel Ungdomshälsan samt att försöka hitta nya och mer effektiva arbetssätt.
Under 2019 sågs en viss effekt där antalet väntande minskade med cirka 150 patienter och motsvarande ökning av antalet barn och ungdomar som erhållit utredning kan ses.
För att arbeta bort nuvarande kösituation till utredning, skjuter vi till 10 miljoner kr extra till BUP. Fler medarbetare ska rekryteras och på så sätt möjliggöra att de barn och unga som idag väntar på utredning ska kunna erbjudas det snabbare och efter utredning också få behandling i rimlig tid.
Det pågår också ett arbete mellan BUP samt Habiliteringen för att på bästa sätt kunna ge de yngsta barnen som remitteras från barnhälsovården tidiga och gemensamma insatser.
Vi är inte nöjda med den situation som råder idag men vi gör också en hel del insatser för att förbättra läget så att barn och ungdomar ska få hjälp så tidigt som möjligt. Det förebyggande arbetet behöver också stärkas. Där kan vi alla göra skillnad, i regionens, kommunens, föreningslivets verksamheter men också i våra personliga nätverk som medmänniskor.
Torbjörn Holmqvist (S), ordförande i hälso-och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland
Kerstin Sjöberg (C), 3:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland