Sten mot huvuden på poliser! De som skulle skydda en grundlagsfäst rättighet att demonstrera en uppfattning. Uppfattningen i det aktuella fallet kan ses som knasig och knappt förtjänande en axelryckning, men det hör inte hit.
Efteråt har det knutits råbandsknopar av teorier om varför kravallerna ändå inträffade.
I Sverige hade kyrkan för en blinkning sedan en stor makt. Både formellt och moraliskt. Kyrkans ”grundlag” bestod av tio guds bud. En fungerande idé där Gud vakade över att vi inte dräpte, stal eller hade andra gudar jämte ... och så vidare.
Det höll folk i herrans tukt och förmaning på både gott och ont.
Nu har vi sekulariserade svenskar ”glömt” tio guds bud. Anledningen är kanske att bevisningen om att en Gud finns är sparsmakad, om ens existerande och därigenom föll det allseende ögat som övervakningsmakt. I stället har vår valda riksdag stiftat lagar som vi har skyldighet att rätta oss efter. Om inte är det polis, åklagare och domstol som skall ingripa och ingen annan. Vi har i Sverige också rätt att öppet visa tvivel eller förneka en tro på en gud, utan att fan tar en. Så är det dock inte för alla, inte ens i Sverige.
En dansk man bestämmer sig för att bränna en helig skrift men inte en bibel. I de flestas ögon en stolle som inte borde kunna ställa till med allt för mycket förtret. Men dansken förstod naturligtvis att den aktuella heliga skriften hade sin uppgift som ett allseende öga som bestämmer vad man får och inte får göra inom den islamiska gruppen. Bevisningen om att någon gud skulle ligga bakom skriften lyser även här med sin frånvaro men här tar satan den som antyder tvivel, eller ve och fasa, förnekelse.
I klartext så är den ”heliga skriften”, liksom bibeln, ett medel för makt och kontroll över människor. Precis som i Sverige för den där blinkningen sedan.
För islamisterna i Sverige är det inte Svea rikes lag som gäller i första hand, utan deras heliga skrift. Om slaveriet under denna heliga lagstiftning skulle rubbas vore det en katastrof för de som har makten. Makthavarnas väl och ve förutsätter att underdånigheten inte rubbas. Rädslan för en sådan utveckling är så panisk att panik uppstår bara av att en dansk knasboll eldar en pappershög!
Eller knasig förresten? Han förstår att uppnå precis det kaos och uppmärksamhet han eftersträvar. Han behöver inte ens vara på plats. Polisen som skulle skydda rätten att protestera pekas ut som satan själv. Allt blir därför plötsligt tillåtet.
Att det skulle vara kriminella unga män som på eget bevåg organiserat dessa kravaller kan betraktas som aningslöst. Varifrån skulle de plötsligt ha fått sin organisatoriska förmåga? Däremot utgör de en bra grupp att använda sig av som duktiga idioter. Riskbenägna, spänningssökande och skapare av en möjlighet att ge igen på polisen.
De ”religiösa ledare” som ligger bakom kravallerna är farliga. Dags att erkänna för oss själva att de också styrs av främmande makt. Makten används även på andra sätt i den svenska vardagen och sår split mellan människor. Ett oroväckande tecken på att detta sker kom med vändande post från två partiledare, tillika riksdagsmän, från varsitt riksdagsparti. Den ene ville att Sverige skulle få möjlighet att utvisa människor om de råkar vara släkt med någon av förövarna, alltså även helt oskyldiga människor! Den andre ifrågasatte från sin baksätesplats varför polisen inte skjutit fler än de gjorde! Obs, lagstiftande riksdagsmän!
Nu måste polisen på allvar, tillsammans med Säpo, grundligt och uthålligt identifiera vilka som låg bakom angreppen mot polisen och då inte bara den stenkastande busen utan framför allt den som fick busen att kasta stenen. De skall utvisas! De ägnar sig åt en malande lågfrekvent terrorism som till slut kan sluta i ”helvetet” om det får fortgå.
Pål Johansson, pensionerad Palmeutredare och tidigare chef för Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp