Sjuksköterskor, läkare och personal på äldreboenden har fått mycket välförtjänt uppmärksamhet för sitt arbete. Även andra, som personalen inom barn- och ungdomsskolan, har också gjort storartade insatser. En annan grupp, som det talats lite mindre om, är alla som är verksamma inom universitet och högskolor.
På några dagar ställde Sveriges universitetslärare om undervisningen för mer än en kvarts miljon studenter till distansundervisning. Forskarna och doktoranderna fortsätter att kämpa trots att pandemin försenar och försvårar internationella samarbeten eller omöjliggör sådan forskning som kräver fysisk interaktivitet, till exempel fältstudier eller forskning som måste göras utomlands.
Fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, får allvarliga signaler från djupt oroade doktorander som på grund av pandemin riskerar att inte hinna slutföra sin forskning och disputera under de fyra år de har anställning. SULF kräver att lärosätesledningarna tar sitt arbetsmiljöansvar och agerar för att underlätta för doktorander genom att erbjuda förlängning så att de kan fortsätta med sin forskning.
En doktorand garanteras försörjning i fyra år. Under den tiden förväntas hen gå kurser, genomföra forskning och slutföra sin avhandling. Men under pandemin har hindren tornat upp sig. Nyantagna doktorander får svårt att skolas in i sin akademiska miljö när i stort sett hela institutioner stannar hemma. Nyantagna doktorander tappar tid när det är svårt att till exempel samla material, genomföra laborationer eller genomföra intervjuer som det är planerat. Resor till arkiv och andra forskningsmiljöer försvåras. Många doktorander riskerar att inte hinna slutföra sin forskning under de fyra åren som man har försörjning som doktorand. Situationen skapar oro och leder ofta till negativa konsekvenser för doktorandernas arbetsmiljö, vilket i sin tur drabbar kvaliteten i arbetet.
En omedelbar konsekvens om doktoranden inte hinner färdigt är att hen inte längre har någon inkomst och därför tvingas avbryta sin forskarutbildning för att få ersättning från a-kassa. För doktorander som kommer från andra länder blir det problem med uppehållstillstånd och möjligheten att vara kvar i Sverige. Utöver de personliga tragedierna innebär det att Sverige går miste om ny forskning.
Arbetsgivarna, lärosätena, har hittills varit anmärkningsvärt passiva och i vaga ordalag sagt att de ska utgå från de enskilda doktorandernas situation. Men det är inte hållbart – tiden för doktoranderna håller på att rinna ut. Det handlar om doktorandernas arbetsmiljö och den ansvarar arbetsgivaren för. Varje lärosäte måste ta problemen på allvar och snabbt hitta rutiner för hur frågan om förlängning ska hanteras. SULF kräver att lärosätesledningarna tar sitt arbetsmiljöansvar och agerar för att underlätta för doktorander att kunna fortsätta med sin forskning under pandemin.
Med snabba åtgärder kan doktorander omgående få bättre arbetsmiljö och möjlighet att fortsätta med sin forskning med tryggare förutsättningar, utan ständig oro och stress.
Om inget görs omgående så tappar Sverige fart i forskningen och vi riskerar att unga forskare tvingas lämna akademin och ta sin kompetens med sig. Samhället går miste om nya kunskaper, både nu och i framtiden. Dessutom hotas Sveriges framtid som forskningsnation då vi riskerar problem med kompetensförsörjning framöver om man inte blir färdig och då har samhället kastat massor av pengar i sjön.
Forskning är helt avgörande för lösningen på många av både nuvarande och framtida problem. I det mycket allvarliga läge som vi befinner oss i just nu är det extra viktigt att satsa på forskningen och forskarna. Nu hoppas vi att Sveriges lärosätesledningar inser allvaret, helst innan det är för sent.