Planerna på nya Kungsbergsskolan med blandat högstadium/gymnasium har pågått under cirka två år. I slutet av juni presenterades vinnaren i en arkitekttävling, ett förslag som ger upphov till ett antal frågor. Det förslag som vann innehöll enligt tävlingsförutsättningarna 30 000 kvm lokaler med plats för 1 800 elever (se bild). Det fanns ett problem med förslaget, det lämnade så små friytor på tomten att det inte hade gått att bevilja bygglov på grund av de Boverkets riktlinjer och kommunens egen praxis. Vi ifrågasätter den teknokratiska syn på barn som kommer till uttryck i denna arkitekttävling.
Det nu aktuella reviderade förslaget omfattar 20 000 kvm lokalyta och 1 500 elever på en tomt om 13 800 kvm. Det rör sig fortsatt om en mycket hård exploatering av tomten med en friyta per elev som blir den lägsta av kommunens högstadieskolor. Exploateringsgraden lokalyta/tomtyta blir den högsta i kommunen vad det avser skolor (se tabell). Vi vänder oss emot denna ojämlika och segregerande planering där man har generösa tomter i starka och hårdexploaterar i socioekonomiskt relativt svagare stadsdelar.
Följden av hårdexploateringen blir vidare att man måste lösa parkeringen med ett stort garage under skolgården, en samlad lösning som blir mycket kostsam. Vi har nyligen haft projektet Vidingsjöskolan som får skjutas upp på grund av ett ritningsunderlag som är för dyrt att bygga. Vi menar att denna problematik gäller även för Nya Kungsberget.
Vi vill betona att det inte är bråttom med att bygga nya lokaler för gymnasieskolan. Det står många tomma skollokaler på Anders Ljungstedts gymnasium (ALG). Efter regeringens besked i våras om utdragen finansiering av Ostlänken, torde byggstart och ett nytt resecentrum som planeras på ALG:s tomt inte vara aktuell innan 2025. Om en skola har problem borde det finnas mer kostnadseffektiva lösningar än att riva byggnaderna i förtid.
Lokaliseringen av gymnasieskolans program bör lösas på annat sätt än att den samlokaliseras med högstadiet på Kungsbergsskolan. Vi tror att möjligheterna är små att denna skola ska bli en ”statusskola” på samma sätt som Folkunga-, Katedral- och Berzeliusskolan. Samlokaliseringen av högstadie- och gymnasieskola är inte en självklart framgångsrik lösning. Det finns inget vetenskapligt stöd för att blandskolor och storskolor i sig skulle vara av godo.
Vi ser en bättre lösning för gymnasieskolan på Birgittaskolan där man omlokaliserar Komvux och SFI samt gör om skolan till ett renodlat ungdomsgymnasium. Kanske man knyter an till skolans anrika tradition och kallar den för Nya Linnégymnasiet. Här finns även plats för en mindre tillbyggnad mot Torkelbergsgatan. Nya Linnégymnasiet har med sitt centrala läge, närhet till Trädgårdsföreningen och en stark socioekonomisk omgivning, potential att bli en ny stark gymnasieskola med såväl praktiska som teoretiska program. Den lokalkapacitet man vill bygga finns redan på Birgittaskolan, befintliga lokaler bör användas innan man bygger nya dyra gymnasieskolor.
Kungsbergsskolan bör förbli en högstadieskola med ett elevunderlag på cirka 900 elever. Skolan får då en exploateringsgrad och friyta/elev i nivå med andra skolor i Linköping. Eleverna i Tannefors får en miljö som är likvärdig den i andra skolor. Med färre hus på tomten kan man öppna upp mot söder och få visuell kontakt med Kungsbergsparken. Det är dags att tänka nytt om Kungsbergsskolan och gymnasieskolans lokalisering i Linköping.
Michael Cocozza
byggföretagare, har byggt förskolor och skolor i olika städer sedan 1988. Kandidat (L) i höstens kommunval. Elev vid Kungsbergsskolan 1967–1975.
Hans Nilsson
professor i historia vid LIU, Elev vid Kungsbergsskolan 1963–1971.
Per Nilsson
arkitekt, verksam i Linköping sedan 1987, har jobbat med ett flertal skolbyggen i Linköping. Ordf i Tannefors Hembygdsförening