42 000 personer arbetar direkt i Östergötlands läns industri och dess underleverantörer. Ovanpå detta motsvarar skatteintäkterna från industrins sysselsättning i länet samt industrins bidrag till statens transfereringar till kommunerna, 14 procent av verksamhetskostnaderna inom länets kommuner och landsting. Det motsvarar mer än 7 000 jobb inom länets kommuner och landsting. Totalt skapar alltså industrin i Östergötlands län 49 000 jobb.
Det och en mängd nya fakta om Östergötlands läns ekonomi har Teknikföretagen tagit fram i en rapport som presenteras på ett seminarium om industrins betydelse, som hålls den 18 mars på Linköpings universitet.
Antalet sysselsatta inom kommunsektorn och staten som finansieras av ovan nämnda skatter uppgår till cirka 185 000 personer i hela landet. Tillsammans med de drygt 830 000 personerna som sysselsätts direkt och indirekt, så skapar industrin därmed en sysselsättning på fler än 1 miljon personer.
På nationell nivå är således industrin basen för värde- och jobbskapande och för ett fungerande samhälle i stort. På lokal och regional nivå är industrins nyckelroll ofta ännu mer dominerande.
Industrin står för över 20 procent av svensk BNP och nästan 18 procent av sysselsättningen, om vi inkluderar de industrinära, ofta högkvalificerade tjänstenäringarna i kalkylen. Dessutom står industrin för varannan forskningskrona i Sverige. I Östergötlands län är industrin dubbelt viktigare, jämfört med riksgenomsnittet, och står för hela 39,3 procent av länets samlade produktion, det vill säga dess totala förädlingsvärde.
Industrin som ekonomins motor kan inte tas för given varken i Östergötlands län eller i Sverige som helhet. Utmaningarna är stora och ökar dessutom då den globala konjunkturen nu håller på att kylas av.
Kostnadsläget i förhållande till industrin i konkurrentländer är a och o. Effektiv kompetensförsörjning är en annan avgörande faktor. SCB:s statistik visar att matchningen mellan tillgång och efterfrågan på kompetens i Östergötlands län har försämrats markant under senare år.
För att förbättra matchningen behövs en rad åtgärder. Satsa mer på yrkesvux och yrkeshögskolan. Det krävs fler platser och utbildningar med inriktning på kompetenser som företagen behöver. Dessutom måste högskolor kunna erbjuda fler korttidsutbildningar som behövs för en ständig kompetensutveckling av företagens personal.
Arbetsmarknadspolitiken behöver i grunden reformeras för att skapa förutsättningar för ökat utbud av kompetenser som matchar den snabba strukturomvandling som den tuffa internationella konkurrensen innebär.
Välfärdssystemen och industrin är beroende av varandra. Att fortsätta utveckla goda förutsättningar för industrins internationella konkurrenskraft är en grundbult för fortsatt välfärdsuppbyggnad i Sverige, i Östergötlands län och i samtliga av landets regioner.
Klas Wåhlberg
vd Teknikföretagen
Mats Kinnwall
chefekonom Teknikföretagen