Partiet Vändpunkt har förståelse för vissa förslag, dock inte alla. De fyra högerpartierna har uttalat sig att vilja ta bort statsbidraget för inköp av elbilar. Bidraget uppgår för närvarande till 70 000 kronor per personbil. Det finns 5 miljoner personbilar i Sverige, varav cirka 4,5 miljoner inte körs på el. Skulle alla dessas ägare få 70 000 per elbilköp, blev kostnaden 315 miljarder kronor. För det beloppet kan vi bygga ett helt nytt stambanesystem i Sverige. En ökad andel järnvägsresor ger betydligt fler miljövinster än elbilarna kan ge. Det gäller trängsel, olyckor, gummipartiklar i naturen från däcken, trafikbuller, fysisk passivitet med ökad sjuklighet i en rad olika sjukdomar. En slopning av elbilspremien kan ge större fördelar än den förra regeringens politik.
Den nya regeringen vill också sänka reduktionsplikten, det vill säga inblandning av biobränsle i bensin och diesel. Reduktionspliktens syfte är att minska trafikens klimatpåverkan. Det biobränsle som används i svenska drivmedel importeras till 93 procent från andra länder. Grödorna är oljeväxter och olika former av spannmål. Det pågår forskning om att kunna använda skogsråvaror och åkergrödor i Sverige för att kunna alstra drivmedel. Det är dock oklart om och när detta kan bli verklighet.
Enligt beräkningar gjorda av jordbruksorganisationen Gro Intelligence räcker den totala mängden av spannmål som används till biobränsle till föda för 1,9 miljarder människor. Enligt FN:s livsmedelsprogram är det nu 828 miljoner människor som lever i hunger och framtidsutsikterna är mörka på grund av begränsningar av export från Ukraina och svår torka i Afrika och nu även i södra Europa. Ska grödor användas till mat eller trafik? Den gamla regeringens biobränsleintresse är oetiskt. Oavsett om biodrivmedlet kommer från åker eller skog är det en återvändsgränd eftersom det i båda fallen inskränker naturens förmåga att bevara biodiversitet, motverka klimatförändringar och förse människor med livsmedel.
Partiet Vändpunkts övergripande syn är att man inte kan lösa våra framtidsutmaningar genom att laga och lappa via små punktinsatser. Det krävs i stället en genomtänkt systemförändring, där den materiella konsumtionen i de rika länderna måste minska inbegripet den totala vägtrafiken.