”Sveriges billigaste matkasse” reklamförs av matbutiker och mathandlare online. En otidsenlig affärsidé. Matens låga pris är idag ett hållbarhetsproblem eftersom många lantbrukare inte har tillräcklig lönsamhet för att vidta önskade miljöåtgärder.
Idag är det inte kunskapsbrist som begränsar böndernas miljöarbete, snarare jakten på den billigaste livsmedelsråvaran. Vi vet hur vi kan minska övergödning av vattendrag, hur vi kan öka biologisk mångfald och minska klimatpåverkan men de åtgärderna måste också finansieras. Det är dags att införa ”Sveriges hållbaraste matkasse”.
Bra mat måste få kosta. Jordbruksverket och LRF:s undersökning bland ett stort antal lantbruksföretag visade att ju större gård, desto fler genomförda hållbarhetsåtgärder. Inte för att gården är stor utan för att stora gårdar oftast är mer lönsamma. Det visar att lantbrukare använder ökad lönsamhet till att investera i hållbarhet.
En liten prishöjning för brödlimpan eller spaghettipaketet som kommer lantbrukaren till gagn skulle alltså gagna allas vår miljö. Då skulle lantbrukarna få råd med fossilfri mineralgödsel, ökat antal lärkrutor i vetefälten eller åtgärder för att lösa risken för övergödning av sjöar och hav. Exemplen är otaliga och behöver inte påverka kassakvittot nämnvärt. Men då är det viktigt att prispåslaget verkligen går dit det bäst behövs – till bonden.
Lantbruket har en påtagligt sämre lönsamhet än andra branscher, särskilt bland små och medelstora gårdar. Detta bekräftas av Havs- och vattenmyndighetens undersökning av företags betalningsförmåga för åtgärder för renare vatten. Undersökningen beskriver därtill att lönsamheten är god i andra delar av matproduktionens värdekedja. Det innebär att bonden, som har störst möjlighet att påverka hur hållbar matproduktionen verkligen blir, är minst lönsam. Att utredare konstaterar ett ”genomförandeunderskott av miljöåtgärder” på gårdarna är därför inte konstigt. Fördelningen av det som matkonsumenten betalar behöver förändras eller så behövs en prisjustering.
Ett litet påslag på matkvittot skulle öka möjligheten för bonden att använda:
- den modernaste tekniken för precisionsgödsling
- biobränslebaserade pannor för torkning av spannmål
- fossilfria biodrivmedel för traktorer och arbetsfordon
- bevattningsdammar och göra odlingarna mer robusta mot torka
Sedan 1970-talet har matkostnaden gått från 25 procent av hushållens disponibla inkomst till dagens 12 procent. Maten är nu så billig att svensken i snitt slänger var femte matkasse. Om vi ändrar beteende för att halvera matsvinnet till år 2030 så klarar vi att betala för en verkligt hållbar matproduktion utan att det märks i hushållskassan.
Prispressade livsmedel påverkar miljön negativt och om inte fler börjar engagera sig för hur livsmedel produceras kommer ”Sveriges billigaste matkasse” att bli dyrköpt i längden.