Styrets nedskärningar är ekonomiskt oansvariga

Uppropet, som borde ha gett upphov till en omfattande debatt, rubbade inte styrande partier en millimeter, skriver debattörerna.

Redan 2022 konstaterade IVO att vårdplatsbristen i Östergötland var så problematisk att den var ett hot mot patientsäkerheten, skriver debattörerna.

Redan 2022 konstaterade IVO att vårdplatsbristen i Östergötland var så problematisk att den var ett hot mot patientsäkerheten, skriver debattörerna.

Foto: Mickan Mörk/TT

Debatt2024-07-02 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Beslutet togs 19 juni, bara en dag efter att 57 barnläkare gått ut i ett stort upprop där de varnade för drastiska nedskärningar och uttryckte en oro för att man inte kommer kunna ge den vård som barn med sjukdom och funktionsnedsättning har rätt till. Uppropet, som borde ha gett upphov till en omfattande debatt, rubbade inte de styrande partierna en millimeter. Beslutet togs ändå. 

Det betyder att regionens högerstyre nu valt att gå vidare med ett stort varsel och en omställning som innebär att den östgötska vården reduceras kraftigt. Det betyder också att en redan hårt pressad sjukvård nu pressas än mer.  

Redan 2022 konstaterade IVO att vårdplatsbristen i Östergötland var så problematisk att den var ett hot mot patientsäkerheten. Sedan dess har situationen inte förbättrats, tvärtom. Idag har vi i Östergötland den största bristen på vårdplatser i landet och kan snart vara den region i Sverige där patienter får vänta längst på vård. Det finns inga garantier för att de steg de styrande partierna nu tar för att montera ner den östgötska sjukvården kommer att lösa ekonomin, men det kommer definitivt att fördjupa vårdkrisen. Beslutet kommer också innebära att många patienter inte kommer att få vård i tid. Detta gäller hela vårdkedjan, från primärvård till rehabilitering efter svår sjukdom.

Att patienter inte får vård i tid kan bli en tragedi för såväl patienter som deras anhöriga. Med långa väntetider följer försämrade sjukdomstillstånd, ökad risk för komplikationer och en förlängd vårdtid. Att inte skyndsamt lösa problemen med långa väntetider är dessutom ekonomiskt oansvarigt, då det leder till ett högre tryck på vården och successivt ett ökat behov av kostsam slutenvård, något vi redan nu ser effekterna av i Region Östergötland.

Genom de nedskärningar som nu beslutats skär man ner än mer på en redan underfinansierad primär- och öppenvård. Det riskerar att accelerera en nedåtgående spiral och leda till dyrare vård när det som hade behövts, och som kunnat göra verklig skillnad, är att öka möjligheten att få vård i tid. 

Det finns ingen quick fix som löser sjukvårdens problem. Kraftiga nedskärningar kommer definitivt inte att göra det. Det som behövs är en omställning som adresserar de verkliga och komplexa problem som den östgötska sjukvården står inför. Från Vänsterpartiet föreslår vi därför i vår budget en resursförstärkning för att bemanna upp och stärka primärvården och öppenvården, så att vi på sikt når en sjukvård där patienter får sin vård i tid och där behovet av slutenvård kan stabiliseras. Vi föreslår också insatser för att förbättra arbetsmiljön för att kunna behålla och hålla våra medarbetare friska. Detta är det mest kostnadseffektiva och det mest humana sättet att hantera krisen på. Det är också det enda sättet att nå ekonomisk balans utan att åsidosätta östgötarnas rätt till en god och tillgänglig vård.