Att vi som medborgare i Sverige har rätt att ta del av offentliga handlingar är en princip som har sina rötter i 1700-talets frihetstid. Att var och en, även den som saknar kunskap och resurser, enkelt kan ta del av offentliga handlingar så som exempelvis utslag från våra domstolar, det är något relativt nytt och för det kan vi tacka databaser så som Verifiera, Lexbase, Siren med flera.
Dessa databaser har snabbt kommit att bli värdefulla verktyg för att öka tryggheten, i det offentliga, hos företag, i föreningslivet och för många även i privatlivet.
Nu hotas dessa databasers existens och därmed riskerar vi att förlora dessa viktiga verktyg.
Grundprincipen i vårt land är att en domstol eller annan myndighet är skyldig att lämna ut de handlingar som någon ber om, oavsett om det är ett företag, en annan myndighet eller en privatperson. Nu har några domstolar börjat med förbehåll att de visserligen lämnar ut domar men att dessa därefter inte får läggas i en sökbar databas.
Utan att gå in alls djupt på den komplicerade juridiken så handlar det kortfattat om huruvida EU:s dataskyddsförordning (GDPR) ska gälla över svensk grundlag (offentlighetsprincipen).
Härom veckan kom en oenig Högsta domstol fram till att det är tillåtet för domstolar att lägga förbehåll på utlämnandet av domar.
Frågan landar nu hos justitieminister Gunnar Strömmer som högt på sin dagordning bör ha att arbeta fram ett förslag där man tydligt stärker skyddet för det som inte ska vara öppet och tydligt stärker allas och envar rättighet att ta del av det som ska vara öppet.
Vi ska vara ärliga med att det finns motstridiga intressen som alla är legitima. Vissa typer av domar och riktigt gamla domar kanske inte ska vara så lätttillgängliga, något som går att lösa genom offentlighets- och sekretesslagen utan att behöva ändra i grundlagen eller ge EU:s förordningar företräde.
Att företag, små som stora, har starkt intresse av att kunna göra bakgrundskontroller före anställning är uppenbart. Likaså uppenbart är att medias redaktioner har stora behov av dessa uppgifter för att kunna bedriva grävande och granskande journalistik. Men detta gäller också för ideella föreningar som oftast saknar företagens och medias resurser.
Jag har ju haft förmånen att leda svensk idrottsrörelse under några år och jag vet hur hårt alla våra fantastiska idrottsledare arbetar för att säkerställa en trygg miljö för alla, men allra mest för våra idrottande barn och ungdomar. Samtidigt är de verktyg man är hänvisade till i dag, främst så kallade ”begränsade registerutdrag” alldeles otillräckliga. Exempelvis saknas eventuella narkotikabrott, vapenbrott bedrägerier i dessa registerutdrag.
Uppgiften för Gunnar Strömmer är inte enkel. Det räcker inte med att lappa och laga i lagstiftningen utan det måste tas ett helhetsgrepp.