Stora brister i diabetesvård

Vården av personer med typ 2-diabetes i Östergötland har omfattande brister som leder till lidande och ökade vårdkostnader helt i onödan, skriver Thomas Magnusson och Katarina Bergshem, Diabetsorganisationen i Sverige.

Vården av personer med typ 2-diabetes är långt från de målnivåer som Socialstyrelsen har fastslagit, skriver debattörerna.

Vården av personer med typ 2-diabetes är långt från de målnivåer som Socialstyrelsen har fastslagit, skriver debattörerna.

Foto: Erik Nylander/TT

Debatt2018-11-14 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vården av personer med typ 2-diabetes är i dag inte i närheten av att nå upp till de målnivåer som Socialstyrelsen slagit fast. Detta är mycket allvarligt, och vi ser heller inte några tecken på rejäla ambitionshöjningar. En halv miljon personer i Sverige har typ 2-diabetes, och ytterligare hundratusentals har sjukdomen utan att veta om det. Ännu fler har ett förstadium, så kallad prediabetes. Alla dessa riskerar att få allvarliga komplikationer på grund av de brister vi kan se i diabetesvården.

Resultat från den pågående patientundersökningen Diabeteskollen, som vi genomför med patientportalen Netdoktor, visar bland annat att för sju av tio upptäcktes sjukdomen av en slump, exempelvis i samband med en hälsokontroll på vårdcentralen eller företagshälsan. Här finns en stor förbättringspotential. Enkla blodsockertest skulle kunna erbjudas till personer i riskzon. Om fler fick tidigare diagnos skulle mycket lidande kunna undvikas, samtidigt som vårdkostnaderna skulle minska.

Ett annat resultat är att anmärkningsvärt få patienter får sina fötter undersökta. Det är mycket tydligt i Socialstyrelsens riktlinjer att alla ska erbjudas en årlig fotundersökning. Skälet är att de skadade blodkärlen leder till känselbortfall, svårläkta sår, och i sista hand amputationer. Men i dag går utvecklingen åt fel håll och allt färre erbjuds undersökningen. I vår patientundersökning var det endast 58 procent som det senaste året hade fått en grundlig undersökning. Här i Östergötland var siffran 72 procent vilket är långt ifrån Socialstyrelsens målnivå på 99 procent.

Varför erbjuds inte alla med diabetes i Östergötland en årlig fotundersökning, som på sikt kan ha mycket stor betydelse? Finns det strukturella hinder, eller har inte primärvården tid eller resurser till denna enkla åtgärd som är ett direkt krav i riktlinjerna?

Ett tredje resultat berör egenvården, alltså den delen av vården som patienterna själv står för. Den handlar om exempelvis ständiga blodsockermätningar, injektioner med insulin, justeringar av medicindoser, och kontroll av mat och fysisk aktivitet. För att detta ska fungera krävs givetvis utbildning. Här slår riktlinjerna fast att alla med typ 2-diabetes ska erbjudas patientutbildning i grupp. Men endast 18 procent angav i undersökningen att de erbjudits detta. I Östergötland var siffran så låg som 12 procent.

Nu måste sjukvården i Östergötland ta krafttag för att förbättra vården för personer med diabetes. De resultat vi kan se i undersökningen är att för många riskerar alldeles att få svåra komplikationer såsom allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, ögonskador, njurskador och amputationer på grund av undermålig vård. Helt i onödan.

Ge personer med diabetes större inflytande över sin behandling, erbjud moderna diabetesläkemedel, ge medicintekniskt stöd och coachning för livsstilsförändringar. I dag används alltför ofta ålderstigna behandlingar så personer med diabetes lämnas ofta med några broschyrer i handen. Ofta med förmaningen att ”nu får du börja sköta dig”. Detta kan vi som patientföreträdare aldrig acceptera.

Thomas Magnusson

ordförande

Katarina Bergshem

styrelseledamot

Diabetsorganisationen i Sverige

Läs mer om